Uppgifterna om de ryska förlusterna kommer från en högt uppsatt tjänsteman inom militäralliansen Nato, som säger att uppskattningen baseras på underrättelser från Ukraina och Ryssland, samt information som samlats in genom öppna källor.

Katarina Engberg, senior rådgivare på SIEPS, säger att förlusterna i Ukraina börjar bli kännbara för Ryssland. Hon drar paralleller till Sovjetunionens krig i Afghanistan.

– Det är jämförelsevis väldigt stora förluster. Sovjets krig i Afghanistan pågick i tio år mellan 1979 och 1989. Då hade Sovjet 15 000 stupade och det skapade problem i det sovjetiska samhället. Det blev organisationer av soldatmödrar, säger hon i SVT:s Morgonstudion.

Ekonomiska konsekvenser

Även nu har Ryssland börjat betala konsekvenserna.

– Putin har behövt betala pengar till familjerna för de döda och skadade. Då kan han inte gömma förlusterna för det ryska folket så länge till, säger Katrina Engberg.

Från ukrainsk sida finns det inte exakta siffror på förluster. Därför är det svårt att uppskatta effekterna på båda sidorna, menar hon.

Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, tycker att Natos uppgifter ska tas med en nypa salt.

– Förlustuppgifterna variera allt mellan 498 till 15 800 ryska soldater, säger han i Morgonstudion.

En månad av krig

För exakt en månad sedan, den 24 februari, invaderade Ryssland Ukraina.

– Rysslands ursprungliga plan om snabb politisk kollaps i Ukraina och Kiev fungerade inte som tänkt, konstaterar Katarina Engberg.

Hon pekar bland annat på att Ryssland haft problem med stridskrafter, logistik, drivmedel, ammunition och mat till militären.

– Ryssland kan fortsätta det här utnötningskriget – det har de kapacitet till. Samtidigt kommer den ukrainska motståndsviljan inte brytas så snabbt. Då kan kriget fortsätta ett tag till.