I onsdags flögs den utlånade pandan Ya Ya hem till Kina med ett speciellt ”panda express”-flyg efter 22 år i USA.

– Det får en väldigt omfattande och överdriven innebörd, säger Börje Ljunggren, tidigare svensk ambassadör i Kina.

Sedan 1941 har Kina använt pandor som ett politiskt verktyg vid internationella förbindelser för att visa god tro. 1984 slutade landet ge bort pandorna som gåvor och övergick till att enbart låna ut dem.

Björnparet Ya Ya och Le Le anlände till Memphis zoo 2003 med pompa och ståt. Sedan dess förnyades lånet ytterligare ett decennium 2013.

Men 2019 började människor uppmärksamma Ya Ya:s till synes försämrade tillstånd, något som Memphis zoo aktivt förnekade.

Kinesiska internetanvändare skapade hjälpaktioner för att försöka få hem pandan, andra följde hennes varje steg på zooets pandakameror.

Kineserna inte övertygade

USA beslutade i december förra året att pandorna skulle återlämnas 2023 när kontraktet går ut.

Le Le dog dock i februari av en plötslig hjärtsjukdom, vilket ytterligare stärkte misstankarna om vanvård. Kina skickade experter för att undersöka pandorna, och det visades sig att hanen hade dött av den anledningen och att honans håravfall – som fått henne att se sjuklig ut – berodde på en hudsjukdom.

Men många i Kina var inte övertygade och riktade sina protester mot den kinesiska organisationen ansvarig för pandalånen.

Ledningen försöker lugna

Kinas utrikesdepartement ställde sig i veckan på USA:s sida och sa att pandabjörnarna blev ”väl omhändertagna” av Memphis zoo och älskade av det amerikanska folket.

– Kina är villigt att fortsätta att samarbeta med andra partners, inklusive USA, för att bidra till bevarandet av utrotningshotade arter, lät det från departementets talespersonen Mao Ning på onsdagen. Men om uttalandet har övertygat Kinas invånare är en helt annan fråga.

Hör mer från Börje Ljunggren om problemet i klippet ovan.