Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: SVT/Reuters

Experten: Därför uppstår slukhål

Uppdaterad
Publicerad

Många fascineras av bilderna på det gigantiska slukhålet i norra Chile. Men vad är egentligen slukhål, hur uppstår de och kan man förutse dem?

– Det här kom som en chock, säger experten Valentin Troll.

Ett enormt och till synes perfekt utkarvat hål upptäcktes i lördags i närheten av en gruva i norra Chile. Det så kallade slukhålet uppges vara 200 meter djupt. Enligt Valentin Troll, professor i petrologi vid Uppsala universitet som forskar om bland annat gruvor, verkar det ha uppstått helt utan varningstecken.

– Hålet uppstod från ingenstans strax utanför en stor koppargruva. Det här kom som en chock för lokalbefolkningen som naturligtvis är orolig över att fler slukhål ska dyka upp i området. Om det skulle ske under ett bebott område, som en by till exempel, så skulle det kunna få stora konsekvenser.

Tomrum slukar marken

Troligen orsakades hålet direkt eller indirekt av den pågående gruvdriften. Exakt vad som föranledde det är dock inte känt.

– Men just nu finns det inte mycket som tyder på att det har orsakats av helt och hållet av naturliga faktorer.

Lokalbefolkningens oro är motiverad – men det finns så vitt Troll vet inga tecken på att ytterligare slukhål kommer att uppstå de närmaste dagarna eller veckorna. Samtidigt understryker han att man måste besvara frågan varför hålet uppstod innan man kan dra några vettiga slutsatser om framtiden.

Slukhål uppstår när ett tomrum har skapats under markytan. När marken inte längre hålls upp av någonting så riskerar den att rasa ned i tomrummet. Ett tomrum kan skapas av människan, till exempel när sten bryts ut ur berget i samband med gruvdrift. Det kan också skapas av att grundvatten flyttar eller löser upp jord under markytan eller att magma tränger ur jorden vid ett vulkanutrbrott.

”Hade kunnat förutses”

Om ett tomrum har skapats av människan så bör man övervaka seismiska rörelser ovanför det, menar Troll.

– Med största sannolikhet kan man på så vis förutse framtida beteenden samt varna och evakuera människor i tid.

Som exempel nämner han Kiruna, där LKAB bryter järnmalm. Där håller man koll på minsta rörelse i marken, säger han.

– Det verkar inte som att det har gjorts lika noggrant vid gruvan i Chile. Hade man gjort det så borde man ha kunnat se tecken på att det här var på väg att ske.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.