Utflyttningen hade pågått i årtionden. Sakta men säkert tömdes byn på folk.
I dag bor bara 122 personer i Santo Stefano di Sessanio, i regionen Abruzzerna, öster om Rom.
De unga flyttar till städerna, små samhällen töms på liv. Så ser urbaniseringen ut, i stora delar av Europa och västvärlden. Men i Santo Stefano di Sessanio nöjde sig kommunpolitikerna inte med att sörja över de snabbt söndervittrande öde husen utan fattade ett beslut
– Vi erbjuder pengar i tre år till folk under 40 år som flyttar hit, berättar lokalpolitikern Ciro Ranieri.
Över 30 000 förfrågningar
Kommunen erbjuder 8 000 euro om året, motsvarande knappt 90 000 kronor om året. Utöver det får den som flyttar dit och startar ett företag också bidrag för det, en engångssumma på max 220 000 kronor. Man får också hjälp med att hitta boende till ett mycket lågt pris. Byns ledning riktar sig främst till italienare och EU-medborgare, men intresset har varit stort över hela världen.
– Vi har fått in över 30 000 förfrågningar, vi är helt överväldigade, säger Ciro Ranieri.
Vi samtalar medan vi vandrar längs slingriga små gator där de övergivna husen nu fylls med nytt liv. Den vackra utsikten över bergen skyms delvis av lyftkranar, överallt renoveras det och framtidstron är stor.
– Den som vill söka bidraget måste flytta hit och bo i byn och vara under 40 år och arbeta här. Vi vill få hit unga, få familjer och barn att bo här, för att skapa en framtid för vårt samhälle och inspirera andra glesbygdskommuner över hela Europa, säger Ciro Ranieri.
”Har tredubblat min omsättning”
En av de yngre personer som driver eget företag i Santo Stefano di Sessanio är Valeria Gallese som har en butik som säljer kläder av ull från regionens alla får.
– Jag har tredubblat min omsättning sen jag öppnade butik här. Jag känner att jag är en del av den här byn nu, av framtiden. Men det viktigaste är inte pengarna, det är livskvalitén säger Valeria Gallese och fortsätter:
– Allt det jag inte kunde få i stan har jag här: ett hus, trädgård, egna höns, frisk luft, naturen nära, ett helt annat sätt att leva än i stan. Jag hoppas fler följer efter, att flyttågen börjar gå mot glesbygden igen och inte ifrån den!