Det har under toppmötet inte skett några framsteg vad gäller finansiering av fattiga länders klimatarbete. I morgon avslutas det. Fijis premiärminister Frank Bainimarama höll ett tal där han kallade de rika ländernas ekonomiska löften för ”bedrövligt otillräckliga”. Hans land, det lilla öriket i Stilla Havet drabbades tidigare i år av en orkan som raderade ut 20 procent av landets BNP.
Oro inför USA:s avhopp
Fiji, liksom andra kustnära stater i Afrika och Asien behöver pengar för att anpassa sina länder till de stigande havsnivåerna genom att bygga bättre hus, vägar och i många fall flytta boende från kusterna till inåt land.
Hittills har rika länder lovat 100 miljarder dollar i stöd årligen från år 2020, i dag nådde man upp till 93 miljarder men det är innan USA:s befarade avhopp. Många klimatexperter på plats menar att inte ens summan 100 miljarder räcker med tanke på hur klimatförändringarna redan påverkar många sårbara länder.
Ökade anslag från EU
Utvecklingsländer hade hoppats att toppmötet i Marrakesh skulle resultera i en fyrdubbling av pengar för att hjälpa länder anpassa sig till allt extremare väder i klimatförändringarnas spår. De enda länder som kommit med några löften om ökade anslag var från EU, Tyskland till exempel lovade idag att fördubbla sitt bidrag från utlovade två miljarder till fyra miljarder euro till 2020. Sverige ökade också på sitt löfte något.
Frågan hur mycket utvecklingsländer ska få i stöd var en av förra årets förhandlingars olösta frågor och det ser alltså inte ut som att COP22 , det vill säga toppmötet här i Marrakesh heller kommer att göra några framsteg.
Tvist om minskat utsläpp
Zambias president Edgar Lungu sa enligt nyhetsbyrån Reuters att ”utvecklingsländer får alltför lite stöd och att deras behov av stöd till klimatanpassning försummas istället för att vara en prioritet”.
En annan tvistefråga är om länders utlovade utsläppsminskningar ska skärpas vart femte eller vart tionde år. Turkiet har också irriterat förhandlarna med att hävda att de på grund av flyktingkrisen blivit ett så fattigt land att de ska ha rätt till klimatbidrag ur fonden för utvecklingsländer.
Stor oro för vad USA ska göra
Förhandlarna håller än så länge god min när det gäller USA:s förväntade avhopp från både Parisavtalet och utlovade bidrag till FN:s gröna klimatfond. Men klart är att den goda stämningen från Parismötet förra året har förbytts i stor oro.
USA:s tillträdande president Donald Trump har upprepade gånger sagt att USA ska lämna klimatavtalet och istället satsa pengarna på att skapa jobb i USA inom olje-och kolindustrin.
Här i korridorerna surrar det av rykten, många spekulerar i att USA:s förväntade avhopp redan har påverkat andra länders vilja negativt att bidra till klimatfonderna. USA ensamt skulle ha stått för en tredjedel av de utlovade pengarna till klimatfonderna, så ett avhopp blir ett kännbart avbräck.
Hopp om lönsamhet hos nya energikällor
Optimisterna hävdar att omställningen till fossilfria energikällor är så lönsam att den inte går att hejda och kommer att ske trots USA:s avhopp. Här på toppmötet är 30.000 personer på plats, en majoritet av dem är inte förhandlare utan representanter för näringslivet och andra aktörer som marknadsför gröna, hållbara lösningar på ett gigantiskt mässområde.
Kina höll i onsdags ett kort men kärnfullt tal där de lovade att fortsätta arbetet för att nå Parisavtalets uttalade mål- att den globala uppvärmningen inte får överstiga två grader och helst ska hamna under det.