Flera olika kritiker menar att filmens skapare glider med sanningen när man får det att framstå som att Joseph Kony har 30.000 barn som soldater i sin armé, när många andra bedömare menar att antalet snarare är ”några hundra”. Siffran 30.000 är istället mer överensstämmande med det antal barn som kan ha drabbats under de decennier som konflikterna pågått.

Paradoxal effekt

Det paradoxala i sammanhanget är kanske att de fel som finns i filmen kanske bidragit till dess spridning och att ämnet nyanserats på nätet och i medierna. Utan felen hade kanske inte lika många kunnat angripa projektet och därmed skapa opinion i ämnet.

I filmen framkommer inte att Kony inte varit direkt aktiv i Uganda sedan 2006 utan numera ”gömmer sig” i Kongo. Temat i filmen är alltså inte riktigt aktuellt idag, menar kritiker. Dessutom nämns inte Ugandas president och diktator i filmen, fast hans regim kan sägas ha skuld i skeendena i området.

Fler arméer i området

I filmen nämns inte heller de aktiviteter som redan pågår i området för att försöka fånga in och arrestera Joseph Kony, och man redogör inte för övriga arméers verksamhet och paramilitära grupper och deras strider i området.

Samtidigt som filmen spreds som en löpeld så kom alltså kritiken mot filmen väldigt snabbt, och på torsdagen svarade organisationen på en del av frågorna i den här bloggposten. Bland svaren finns en redovisning av ekonomin och förklaringar kring strategin att utgå från Uganda trots att Kony befinner sig i Kongo.

Invisible Children anser att Ugandas armé (som får hjälp ifrån USA) har den bästa chansen av de olika grupperingar som finns i området att lyckas fånga in Joseph Kony.

Nanok Bie

nanok.bie@svt.se

twitter: @nanok