Utrikes

Frivilliga från hjälporganisationen Help Save the Wildlife and Bushlands in Campbelltown har försökt att rädda fladdermöss i värmen. Trots det har många dukat under. Foto: Help Save the Wildlife and Bushlands in Campbelltown/TT

Fladdermöss hjärnor steks i värmevåg

Uppdaterad
Publicerad

Kvicksilvret har letat sig upp över 45-gradersstrecket och australiska Sydney hukar i värmen. Stadens fladdermöss har det tufft i de höga temperaturerna.

– I princip så kokar de, säger Kate Ryan som arbetar med fladdermössen, till lokaltidningen Camden Advertiser.

Bilder från hjälporganisationen Help Save the Wildlife and Bushlands in Campbelltown visar högar med döda fladdermöss som samlats ihop sedan de fallit döda från träden.

– Det påverkar deras hjärnor. Hjärnorna steks och de blir desorienterade. Det är som att stå i mitten av en sandgrop utan skugga, säger Kate Ryan, som arbetar med fladdermössen, till lokaltidningen Camden Advertiser.

Livsfarlig värme

Det är främst de yngre individerna som är utsatta. Redan vid omkring 35 graders värme riskerar de att bli sjuka, och när temperaturen passerar 40 är värmen livsfarlig även för vuxna fladdermöss, skriver tidningen.

Frivilliga har försökt rädda så många som möjligt genom att ge dem vätska.

45.000 döda fladdermöss

Fladdermöss är en vanlig syn i Sydneys parker, speciellt i skymningstid, då deras karakteristiska siluetter syns mot kvällshimlen. Men fladdermössen står inför flera hot, bland annat avverkningen av skog.

Värmevågor är ett annat hot – under en enda extremt het dag 2014 beräknar forskare att 45.000 fladdermöss dog i delstaten Queensland.

Fakta: Har minskat kraftigt

Det finns fyra arter av fladdermussorten flyghundar (Pteropus) i Australien, som minskat kraftigt på flera håll.

Fladdermössen kan under gynnsamma förhållanden flyga 35 kilometer i timmen i flera timmar, och ta sig många mil under en natt.

Fladdermössen har små benmuskler, vilket gör att det är lättare för dem att hänga upp och ned än att stå upprätt.

Flyghundarna är sociala och lever i kolonier, ofta i närheten av vatten.

Källa: WWF, Australian animals

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.