FN-toppmötet om flyktingar och migration drog igång under enormt säkerhetspådrag, parallellt med att polis grep den man som misstänks ligga bakom bomberna på Manhattan och i New Jersey.
I ett avspärrat och mycket välbevakat FN-högkvarter, där bland annat en prickskytt kunde skymtas på ett tak, diskuterade världsledare det allt mer akuta behovet av delat ansvar för de 65 miljoner människor som är på flykt undan krig och katastrofer.
Gemensamt ansvar
– Att flyktingkrisen är i fokus på högsta är ett erkännande på att vi har ett problem och att alla delar ett ansvar för att klara av det. Det är en gemensam fråga och vi har ett gemensamt ansvar, sade statsminster Stefan Löfven (S) till SVT: utsända migrationskorrespondent Stina Blomgren.
Deklarationen som ska antas vid FN-mötet har kritiserats för att vara tandlös, vad har du för kommentar till det?
– Nej, hag har läst delar av den och tycker inte det. Den tar upp både migrationsfrågan i sin helhet men också flyktingfrågan mer specifikt.
Även utrikesminister Margot Wallström (S) deltar i FN-mötet. Hon ser det som början på en process som i slutänden ska ge ett nytt system för fördelingen av av flyktingar i världen.
– Det behövs eftersom det är så få länder som tar ansvar i dag. I första hand är det grannländerna till konfliktområdena som tar emot miljoner människor, säger Margot Wallström.
Svenska FN-pengar
I dag meddelade biståndsminister Isabella Lövin, som också deltar i FN-veckan, att Sveriges stöd till UNHCR utökas med 150 miljoner kronor extra och att befolkningsprogrammet UNDP får en halv miljard kronor. Stöden ingår i en satsning på totalt 1,6 miljarder kronor för att hjälpa människor på flykt, i synnerhet barn, som finns med i höständringsbudgeten.
För att få fart på det globala flyktingarbetet väntades FN-toppmötet besluta om att den internationella organisationen för migration, IOM, ska införlivas i FN-systemet. Dessutom ska två nya ramverk skrivas.
– Ett av dem handlar om flyktingar och ska tas fram av UNHCR. Texten ska specificera bland annat vad mottagarländer har för ansvar och flyktingar för rättigheter, berättar Isabella Lövin.
Det andra ramverket handlar om migration. Det ska både belysa migrationens positiva potential och dess risker, som människohandel.
Fast i läger
Texterna syftar till att tydliggöra FN-ländernas ansvar i en tid då flyktingkrisen beskrivs som den värsta sedan andra världskriget. För många länder i Europa har den aktualiserats av konflikterna i Syrien, Irak och Afghanistan, men läget är också ytterst ansträngt i bland annat östra Afrika.
– Jag har själv varit i Dadaab i Kenya, ett jätteläger som funnits sedan 1991. Där bor hundratusentals människor, de flesta har flytt krigets Somalia och nu kan de inte komma någonvart, inte återvända hem och inte integreras i värdlandet, berättar Lövin.
Tisdagens toppmöte har USA:s president Barack Obama tagit initiativ till, med Sverige som en av medvärdarna. Det syftar till att hitta mer snabba lösningar för människor på flykt, bland annat med hjälp av näringslivet.