Foto: Urban Svensson

De tillfångatas på paradisstranden

Uppdaterad
Publicerad

Rohingyafolket i Burma har kallats världens mest förföljda. När de flyr söderut över havet passerar de semesterparadis i Thailand som besöks av svenskar. SVT:s Agenda visar i ett gripande reportage hur de förföljs och misshandlas.

På stranden i det thailändska semesterparadiset fotograferar turisterna varandra. Men de märker inte, eller bryr sig inte om, att det bara några hundra meter bort ligger en stor grupp människor på sanden.

Det är båtflyktingar från grannlandet Burma som bakbundits och får utstå en minst sagt omild behandling. En del av flyktingarna tillfångatas av människohandlare som misshandlar dem och kräver pengar för att släppa dem fria.

Oroligheter i Burma

Flyr i odugliga båtar

Demokratiseringen i Burma har kantats av etniska förföljelser av det muslimska rohingyafolket som bor i västra delen av landet. För två år sedan brände buddistiska fundamentalister ett stort antal av deras bostäder, vilket ledde till att 140.000 personer tvingades bo i tältläger.

Nu säljer många ur rohingyafolket allt de har och flyr i sjöodugliga båtar till det muslimska landet Malaysia där de hoppas på en fristad.

På vägen hamnar de ofta i händerna på människohandlare i Thailand, som ligger mellan Burma och Malaysia. Det finns misstankar att mutad thailändsk polis och militär ibland hjälper människohandlarna.

På bilder tagna av en svensk turist kan man se hur flyktingar tagits tillfånga på turistparadiset Similanöarna och tvingas läggas sig ned på stranden bara några hundar meter från semesterfirarna. 

Musklerna förtvinar

De tillfångatagna flyktningarna förs till fångläger där de tvingas ringa till släktingar i Thailand eller Malaysia. Om släktingarna inte går med på att köpa ut dem kan flyktingarna hamna i slavarbete på thailändska fiskebåtar eller gummiplantager.

Flyktingar som lyckats ta sig från lägren berättar om vidriga förhållanden. De tvingas ligga i fosterställning i flera månader så att musklerna i benen ska förtvina. På så sätt kan de inte gå, än mindre fly, och vakternas arbete underlättas om fångarna inte kan stå upp.

I södra delen av Thailand, nära gränsen till Malaysia, träffar dokumentärfilmaren Folke Rydén Muhammad, en ung man som varit i händerna på människohandlare. Han har sår på ryggen och måste ta sig fram i rullstol. Att ta sig upp för den korta trappan till moskén är mycket mödosamt för Muhammad.

Gömmer sig under golvet

I Thailand träffar Folke Rydén också en familj som valt att gömma rohingyaflyktingar. En av dem håller sig undan från en människohandlare som finns alldeles i närheten. Flyktingen gömmer sig under golvet i huset. Totalt har omkring 40 rohingyas gömts här.

Duraman, en annan rohingyaflykting, lyckades låna pengar och betala en människohandlare för att få sin kusin fri. Plötsligt får han ett nytt samtal från människohandlaren som vill ha mera pengar.

Det visar sig att ännu en släkting hålls fången. Människohandlaren vill ha 60.000 thailändska bath (12.000 kronor) för att släppa släktingen fri. Men Duraman, som fått uppehållstillstånd i Thailand, kan inte få fram en så stor summa, berättar han gråtande.

Ingen bryr sig

– Det var hjärtskärande att se honom gråta men tårar tjänar ingenting till, säger Chutima Sidasathian, thailändsk journalist som följer med Folke Rydén i södra Thailand.

– Problemet finns kvar och fortgår hela tiden. Det är ingen som bryr sig, säger hon.

Chutima Sidasathian samlar bevis för att kartlägga omfattningen av människohandeln. Hon vill veta i vilken utsträckning den thailändska polisen och militären är inblandad. Hon utmanar mäktiga intressen och det är inte riskfritt.

– Jag sitter gärna i fängelse om det innebär att jag räddar någons liv, säger hon.

Återanvändning av flyktingar

Andra rohingyaflyktingar har befriats ur människohandlarnas fångläger – bara för att hamna i thailändska immigrationsmyndighetens förvar.   

– Snälla, hjälp oss! Hjälp våra familjer! ropar de gråtande inför kameran.

Varken Thailand eller Burma vill veta av dem och risken är stor att de åter hamnar hos människohandlarna när de deporteras. Återanvändning, recycling, av flyktingar är ingen ovanlig verksamhet.

Efter inspelningen av reportaget har journalisten Chutima Sidasathian blivit åtalad för förtal av den thailändska marinen. En rättegång ska inledas i maj.

De mest förföljda

Rohingya har av FN kallats ett av världens just nu mest förföljda folk.

Så sent som i januari slog FN:s människorättskommissionär larm om att 48 personer ur rohingyafolket dödats vid en attack från buddister. 

Rohingya har levt i delstaten Rakhine i västra Burma i flera generationer men regeringen ser dem som illegala migranter från grannlandet Bangladesh. De betraktas som statslösa eftersom de inte erkänns av vare sig Burma eller Bangladesh.

Under 2012 skakades Rakhine av flera våldsdåd med etniska förtecken, bland annat sammandrabbningar mellan rohingyamuslimer och buddister.

Enligt FN flydde under 2013 över 20.000 rohingyas från Burma.

Hjälparbetare attackerades

Enligt en FN-rapport i april i år finns 140.000 rohingyaflyktingar i läger. 

FN varnar också för att läget för de omkring 700.000 människor som finns utanför lägren är mycket svårt. Detta särskilt sedan hjälparbetare från humanitära organisationer och FN attackerats.

Majoriteten av invånarna i Burma är buddister medan rohingyafolket är muslimer. Siffrorna på hur många rohingyas det finns varierar mellan 1,5 och 3 miljoner. Av dem bor cirka en miljon i Burma. Även i Bangladesh, Pakistan och Saudiarabien finns det stora grupper rohingyas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Oroligheter i Burma

Mer i ämnet