Tältläger för syriska flyktingar i Bekaadalen, Libanon. Foto: Tomas Härenstam/TT

FN:s omtalade migrationsavtal – förklarat i fem punkter

Uppdaterad
Publicerad

Den 10 december väntas FN:s globala migrationsramverk skrivas under på ett möte i Marrakech i Marocko. Avtalet är omtvistat och flera länder har hoppat av. Men vad innehåller det och vad handlar kritiken om? Här reder vi ut några av frågorna.

Innehållet 

Foto: Johan Nilsson/TT

FN:s globala ramverk ”Global compact for safe, orderly and regular migration” innehåller 23 mål för ett förbättrat samarbete kring internationell migration och för ”gemensam förståelse, delat ansvar och ett enat syfte kring migration”. Det innehåller mål som att minska illegal migration, att underlätta integrering av migranter och underlätta för dem att återvända. 

Kritiken 

Paula Bieler, migrationspolitisk talesperson Sverigedemokraterna. Foto: Claudio Bresciani / TT

De som vänt sig emot innehållet har bland annat menat att det är otydligt och saknar verklighetsanknytning.

”Avtalet är för omfattande, för ogenomtänkt och kan verkligen få svåra konsekvenser för svenska kommuner och skattebetalare”, skriver Kristianstadbladets politiska redaktör Carolin Dahlman.

Sverigedemokraterna har kritiserat avtalet och vill inte skriva under.

”Ett avtal med enorma brister, som övergetts av länder med ansvarsfull syn på migration, som skriver om att styra media, som är luddigt men insinuant. Ett sådant avtal ämnar en övergångsregering signera. Vi vänder oss till våra nordiska vänner istället,” skriver Paula Bieler, migrationspolitisk talesperson, på Twitter.

Avhopparna  

Scott Morrison, Australiens premiärminister, och Sebastian Kurz, Österrikes förbundskansler, har båda meddelat att de inte kommer att skriva under avtalet. Foto: Peter Parks/AFP/Simon Dawson/REUTERS

I juli i år godkände samtliga FN:s medlemsländer, utom USA, sluttexten i överenskommelsen. Sedan dess har flera länder dragit sig ur, bland dem Ungern, Österrike, Tjeckien, Kroatien, Israel och senast Polen och Australien. 

”Överenskommelsen misslyckas att på ett adekvat sätt skilja mellan personer som kommer in i Australien olagligt och de som kommer till Australien på rätt sätt, särskilt med hänsyn till tillhandahållande av välfärd och andra fördelar”, skriver den australiensiska regeringen i ett uttalande.

Inflytandet  

Polis och passkontrollanter på väg ombord för att kontrollera ett Öresundståg på station Hyllie utanför Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT

En av farhågorna har varit att länderna som skriver under kommer att tvingas ändra lagar. I ramverket skriver man att man ”bekräftar staternas suveräna rätt att bestämma över sin nationella migrationspolitik och deras rätt att reglera migration inom deras jurisdiktion”.

Till Metros Viralgranskaren säger Henry Mårtenson, på enheten för migrations- och asylpolitik vid Justitiedepartementet, att ramverket är ickerättsligt bindande.

– Det består av politiska åtaganden och exempel på åtgärder som stater kan genomföra om de så önskar, säger han. 

Sveriges ställning 

Migrationsminister Heléne Fritzon (S). Foto: Wiktor Nummelin / TT

”Sverige välkomnar den balanserade sluttexten och har för avsikt att ge stöd till migrationsramverket vid högnivåkonferensen i Marrakech i december”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Men den utdragna regeringsbildningen gör att vi fortfarande inte vet hur regeringen ser ut när ramverket ska skrivas under. Enligt Expressen har Moderaterna ännu inte tagit ställning till om de anser att dokumentet ska skrivas under. 

– Vi tror på internationellt samarbete, inte minst i migrationsfrågorna – och det kan finnas en del gott i detta. Många migranter far väldigt illa runtom i världen. Men det finns också frågetecken. Risken är ju att det här avtalet kan bli tvingande på sikt, säger Johan Forssell (M), migrationspolitisk talesperson, till tidningen. 

Här finns avtalet i sin helhet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer