Det var en milstolpe i efterkrigshistorien när Élyséefördraget skrevs under av Västtysklands förbundskansler Konrad Adenauer och den franske presidenten Charles de Gaulle 1963. Man lovade varandra att sluta strida och i stället samarbeta.

Det är dags att förnya de vänskapslöftena, ansåg den nuvarande franske presidenten Macron, i sitt tal om Europas framtid på Sorbonneuniversitetet i Paris 2017.

Vid en ceremoni i tyska Aachen på tisdagen lovade de båda nuvarande ledarna, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron, att fördjupa sitt samarbete ytterligare.

Bland annat utlovas ömsesidigt stöd vid terrordåd och attacker utifrån, gemensamt arbete för att göra Tyskland till en ständig medlem i FN:s säkerhetsråd, och ökad tvåspråkighet i gränsregionerna. De båda länderna vill samarbeta mer om EU-frågor och skapa enklare regler för näringslivet.

Oenighet

Men i många viktiga frågor står länderna långt ifrån varandra. Man har olika syn på det militära samarbetet, inte minst när det gäller vapenexport. Tyskland har infört ett exportstopp till Saudiarabien, medan Frankrike väljer att fortsätta med vapenförsäljning dit. Nu ska länderna verka för en ”gemensam militär kultur och en europeisk armé”, enligt förbundskansler Merkel.

Macron kritiseras

President Macrons vilja att närma sig Tyskland har väckt starka reaktioner hemma i Frankrike. Han anklagas av företrädare för proteströrelsen Gula västarna för att vilja dölja det verkliga innehållet i avtalet. De kräver en folkomröstning. Från högerhåll beskylls Macron för att sälja ut Frankrikes nationella arv till tyskar och utlänningar.

Kritik från oppositionen

Marine Le Pen, ledare för det högerpopulistiska Nationell samling, kallar i en tv-intervju det nya fördraget ett förräderi mot nationen. Även från vänsterhåll kommer kritik mot att Macron favoriserar Tyskland framför de andra EU-länderna.