Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Amerikanerna kommer att använda stridsflygsfrågan för att försöka få turkarna att ställa in sig i ledet, säger Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hör mer om hur han resonerar i videon ovan. Foto: SVT

Forskaren: Symboliskt viktigt ja från USA

Uppdaterad
Publicerad

Nattens omröstning i den amerikanska senaten där ledamöterna röstade ja till Sveriges och Finlands Nato-ansökningar är ett betydelsefullt steg mot ett medlemskap för de båda länderna.

– Det är klart att det är symboliskt, men symbolik är också viktigt. USA är den viktigaste staten i Nato, säger Magnus Christiansson, forskare i krigsvetenskap i SVT:s Morgonstudion.

Sverige och Finland blev formellt inbjudna till Nato den 29 juni.

Men för ett medlemskap krävs att samtliga medlemsländers parlament godkänner deras så kallade ansökningsprotokoll.

Debatten som föregick omröstningen tog tre timmar, men sedan röstade den amerikanska senaten ja till att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar. Röstsiffrorna blev 95 ”ja” mot 1 ”nej”.

– Det finns ett starkt stöd för detta, säger Magnus Christiansson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Det visar att processen går väldigt fort och att det länderna sa innan Sverige lämnade in sin ansökan, att man snabbt skulle behandla den, att de också håller det.

Republikan röstade nej

Flera av politikerna lyfte i debatten fram Finland och Sverige som robusta demokratier med starka ekonomier och moderna försvarsmakter.

Bara en ledamot, republikanen Josh Hawley, röstade nej. I debatten framförde han bland annat argument om att de båda länderna inte satsar tillräckligt mycket på försvaret.

– Finlands och Sveriges anslutning skulle också medföra tydliga utmaningar. Sverige spenderar fortfarande inte två procent av bruttonationalprodukten (BNP) på försvaret och planerar inte att göra det förrän åtminstone 2028, sade Josh Hawley.

Men Magnus Christiansson menar att det är en åsikt som Josh Hawley är relativt ensam om. Han tycker att det är mer intressant att lyssna på vad de republikaner som röstade för ett svenskt och ett finskt medlemskap sa i debatten. De menar att det gör Nato starkare så att USA i stället kan fokusera på Kina, säger Magnus Christiansson.

– Det är en typ av diskussion och en typ av argument som jag tror har större bäring i det republikanska partiet. På det sättet kan Sveriges och Finlands medlemskap paradoxalt nog bidra till en diskussion om att USA tycker att det är säkrare att vikta om nu i världspolitiken.

Sju länder

I och med USA:s ja har 23 länder godkänt ansökan. Sju länder återstår, varav ett är Turkiet, som länge motsatte sig ansökningarna.

När tror du att Sverige och Finland är med i Nato?

– Efter att höstterminen är slut, alltså till jul, är min gissning. Men den stora frågan är Turkiet, säger Magnus Christiansson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.