När den första rymdraketen byggd av ett privat kommersiellt företag lyfter från Cape Canaveral i Florida blir det – om det fungerar som det ska – början till en ny rymdkapplöpning.
Men inte mellan stater, som på 1960-talet, utan mellan företag.
En av människorna som driver på den här utvecklingen är Elon Musk, född i Sydafrika 1971. Han flyttade först till Kanada och sedan till USA.
Datanörd
Han var datanörd redan som pojke och 1995 började han bedriva verksamhet i Kalifornien. Det var boom i branschen, och Musk blev snabbt rik. 2002 var han med om att grunda SpaceX i Hawthorne nära Los Angeles.
-I början kunde vi inte ens få folk att ringa tillbaka till oss, inte ens när vi sa att vi ville betala dem för att göra något, säger Elon Musik.
-Vi kunde ringa en leverantör och säga att vi behöver en raketdel, och de svarade liksom ”vem är du då? Vi har aldrig hört talas om dig!”. Och vi sa ”men vi vill köpa något av dig”, och de lät som om de inte brydde sig alls. De trodde vi var knäppskallar.
Han anser sig ha ett uppdrag.
”Förfärande utveckling”
-1969 flög vi till månen. Med rymdfärjan kom vi bara upp i låg omloppsbana och nu har den pensionerats. Det är en förfärande utveckling. Något måste göras för att få fart på drömmen om rymden igen, säger Elon Musk.
I slutet av 2010 provsköts en prototyp, kallad Falcon-9. Den gjorde ett ”rymdskutt” och den tomma kapseln landade sedan i Stilla havet.
Den här gången ska det bli en riktig rymdfärd. Kapseln ska kopplas loss från startraketen och ungefär tre dygn efter start ska den kopplas ihop med internationell rymdstationen ISS. Ombord finns några hundra kg last.
Flygningen är försenad i några veckor, och man tar det försiktigt. Givetvis finns inga människor ombord – den förmågan har inte företaget än – och när man väl kommer fram till rymdstationen ska man inte docka automatiskt som andra kapslar gör, utan stanna lite vid sidan av och sedan plockas in av stationens robotarm.
Första ”hyrbussen” i rymden
Det är, kan man säga, den första ”hyrbussen” i rymden.
-Det mesta av den här tekniken är ju utvecklad i NASA:s regi, för amerikanska skattemedel, påpekar Sven Grahn, en veteran i svensk rymdverksamhet med årtionden av erfarenhet i ryggen.
-Rätt mycket av finansieringen har också kommit från NASA, men de är ovana vid att någon privat finansiär ställer sig upp och säger ”jag kastar in ett antal hundra miljoner dollar”. Det är det som är det nya.
-SpaceX har tagit upp ett gammalt arbetssätt i branschen, nämligen att göra allt i det egna huset. De säger: ”vi kan inte lita på underleverantörer, för de är för dyra”. Och det är mot det normala i den här industrin, säger Sven Grahn.
-Men det kräver förstås att man får en viss beställningsvolym för att de ska kunna köra vidare.
Det ”gamla gardet” i USA är inte riktigt nöjt med utvecklingen.
Rymdkändisar protesterar
Tre riktiga kändisar har protesterat offentligt: Neil Armstrong, första människan på månen, Jim Lovell, chef på Apollo 13 som nästan förolyckades i rymden, och Gene Cernan, än så länge sista människan på månen, anser att privatiseringen av rymdfarten kan bli ”förödande” för USA och leda till att landet blir en andra rangens rymdnation. Eller lägre än så.
De två största konkurrenterna, Ryssland och Kina, kör i allt väsentligt den statliga modellen.
Kineserna är på hastig frammarsch med bemannade flygningar och en har påbörjat egen rymdstation.
Ryssarna har kvar sina gamla system som fungerar tills vidare och nu också flyger upp amerikaner till rymdstationen eftersom rymdfärjorna har pensionerats.
Indien är också på gång.
Europeiska ESA är aktivt i rymdverksamheten, men saknar förmåga att själv flyga människor till rymden.
Pivata intressen börjar ta över
Men starka krafter i USA driver på privatiseringen. SpaceX är inte ensamma i branschen, det byggs på flera håll. Amerikanska staten anser sig inte ha råd och president Obamas regering har nu den inställningen att privata intressen ska ta över åtminstone delvis.
Musk och hans kolleger hävdar att de kan få ner kostnaderna till en tiondel av vad varit tidigare. Om den här flygningen fungerar kan den privata lågpriskonkurrensen i rymden bli en faktor att räkna med på allvar.
Även europeiska ESA:s Ariane-raket kan få svårt att konkurrera eftersom ESA består av flera stater som alla kräver sin del av den industriella kakan.
De gamla aktörerna, NASA t ex, har under årtiondenas lopp lärt sig hur man gör, även om det skett olyckor både i USA och Ryssland/Sovjetunionen.
Vet de nya aktörerna faktiskt hur man gör?
-Ja, NASA har tidigare lagt ut beställningar på stora företag och sen haft en egen stab som granskar resultaten. Det är den staben man dragit ner på, och det gillar ju inte många politiker som vill ha arbetsplatser i hemstaten, säger Grahn.
-Det finns det en uppsjö av gamla erfarna ingenjörer som uppstickarna kan anlita. SpaceX fick också kämpa för att få sin första Falcon att funka, och då lärde de sig ”the hard way”.