Sedan senvåren 2022 har Olle Mobergh, Sveriges representant till Nato Act, och hans kollegor arbetat med att svetsa samman Sveriges försvarsmakt med Natos system och rutiner. Kontoret finns på Natos bas i Norfolk, Virginia i USA.

Svårast har varit att få svenskar att förstå den mest fundamentala omställningen.

– Istället för att Sverige försvarar Sverige – så är vi en del i en allians, ett land av 32. Det innebär en fokusförskjutning för svenskar i allmänhet och Försvarsmakten i synnerhet, säger han.

”Störtflod av information”

Men det är inte bara försvaret som behöver ställa om. Även Kustbevakningen, Polisen, Tullverket och Regeringskansliet behöver förbereda sig. Det har Sverige fått lära sig av Finland, som gått igenom samma process.

Vilka är de största orosmolnen när flaggan väl har hissats?

– Störtfloden av information. Det kommer komma kolossala mängder dokument som förväntas besvaras. Att det behövs mer folk står utom allt rimligt tvivel, säger Mobergh.

Brukar ta tre år

När länder ska integreras militärt med Nato brukar det ta uppemot tre år. Men Bruce Hutchinson, som varit med och granskat vad Sveriges försvarsmakt behöver göra för att vara helt integrerat, blev förvånad när mötena kom igång under sommaren 2022.

– Redan efter sex till åtta månader så var vi i en situation där vi i praktiken kunde stänga ner vår arbetsgrupp och konstatera att Sverige var helt integrerat i Nato, säger han.

”Inte diskuterat kärnvapen”

Den största, och kanske enda ordentliga bakläxan Sverige har fått har handlat om Sveriges kommunikationssystem. De behöver delvis bytas ut för att fungera med Natos system.

– Vi har inte diskuterat kärnvapen och underrättelser i vår arbetsgrupp. De diskussionerna är aningen mer hemligstämplade, och sker separat, säger Bruce Hutchinson.

När svenska flaggan är hissad kommer Sverige att få tillgång till de sista av Natos hemligheter och krypteringssystem.

– Det kommer kännas väldigt väldigt stort och rörande, säger Olle Mobergh.