Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vitalij Sjisjov har hittats död i en park i Kiev på tisdagsmorgonen, enligt ett uttalande från ukrainsk polis. Foto: Facebook/TT

Försvunnen belarusisk aktivist hittad död

Uppdaterad
Publicerad

Den belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov har hittats död i Kiev, dagen efter att han rapporterats saknad efter en löptur. Sjisjov ledde en Ukrainabaserad ideell organisation som hjälper belarusier att lämna hemlandet.

26-årige Vitalij Sjisjov hittades död i en park i Kiev på tisdagsmorgonen.

”Den belarusiske medborgaren Vitalij Sjisjov som försvann i Kiev i går har i dag hittats hängd i en av Kievs parker, inte långt från sin bostad”, lyder ett uttalande från ukrainsk polis.

Enligt uppgifter till nyhetsbyrån AFP hade Sjisjov skador i ansiktet när hans kropp hittades.

En brottsutredning gällande misstänkt mord har inletts. Polisen uppger att man kommer att undersöka alla ledtrådar och möjligheter, däribland mord maskerat som självmord.

”Det är oroande att de som flyr Belarus fortfarande inte är säkra”, skriver landets oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja, som själv lever i exil i Litauen, på Twitter.

Kände sig bevakad

Sjisjovs medarbetare uppgav innan han hittades död att Sjisjov gett sig ut för att jogga i Kiev runt klockan nio på måndagsmorgonen, men att han därefter varken setts till eller varit nåbar på telefon. Enligt Reuters rapporterades han saknad av sin partner.

”Det finns inga tvivel om att detta är en operation planerad av tjekister (term som ursprungligen syftade på sovjetiska säkerhetstjänster, reds anm) för att undanröja en belarusier som utgjorde ett sant hot mot regimen”, säger Sjisjovs organisation BDU i ett uttalande.

Enligt Sjisjovs vänner hade han nyligen sagt att han känt sig bevakad och att han ”förföljts av främlingar” under joggingturer, uppger den belarusiska människorättsorganisationen Vjasna. Kollegor till 26-åringen säger att han känt sig övervakad sedan han i fjol lämnade Belarus efter att ha deltagit i de regeringskritiska protesterna, rapporterar Reuters.

Hjälpte landsmän i Ukraina

Många belarusier har flytt sitt hemland, ofta till grannländerna Ukraina, Polen och Litauen, sedan starten på de massprotester som utbröt efter förra årets omtvistade presidentval i Belarus. Sedan dess har landets auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenkos regering kraftigt tryckt ned alla former av opposition.

Vitalij Sjisjovs organisation hjälper nyanlända belarusier med juridiska råd samt att hitta bostad och jobb i Ukraina, skriver BBC. Den 8 augusti planerade BDU en marsch i Kiev för att högtidlighålla årsdagen av protesternas start i Belarus.

”Vi blev upprepade gånger varnade både via lokala källor och människor i Belarus om alla möjliga provokationer, däribland kidnappning och likvidering”, skriver organisationen i sitt uttalande och fortsätter:

”Vitalij hanterade varningarna stoiskt och med humor.”

Hårda nedslag

FN:s människorättskontor OHCHR manar till en grundlig utredning efter dödsfallet, men påpekar samtidigt att det ännu är oklart huruvida Sjisjovs död kan kopplas till den belarusiska regimen.

Minsk har den senaste tiden slagit ned allt hårdare mot regimkritiker med flera uppmärksammade händelser. Under måndagen fick den belarusiska OS-sprintern Kristina Timanovskaja skydd på den polska ambassaden i Tokyo efter det att hon vägrat återvända till Belarus från spelen i Japan.

På sociala medier skrev idrottaren att hon ”kidnappats” av sina egna ledare för att föras tillbaka till Belarus. Timanovskaja har nu fått ett humanitärt visum i Polen, dit hon väntas flyga under onsdagen.

I maj tvingade Aleksandr Lukasjenko ned ett flygplan på väg mellan Grekland till Litauen och grep den regimkritiska journalisten Roman Protasevitj och hans flickvän, juridikstudenten Sofia Sapega. Tvångslandningen, som har beskrivits som en ren flygkapning, kritiserades skarpt av omvärlden och ledde till skärpta EU och USA-sanktioner mot Belarus.

  • Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.
  • I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten.
  • På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.
  • Belarus har skakats av omfattande protester sedan det av omvärlden fördömda presidentvalet den 9 augusti 2020, efter vilket den auktoritäre Lukasjenko utropade sig som segrare. Sedan dess har regimkritiska belarusier protesterat
  • Enligt oppositionsledare har över 30 000 människor gripits sedan protesterna inleddes. Vittnesmålen om tortyr och övergrepp i polishäktena är mångfaldiga och flera demonstranter har dödats.
  • Alla presidentval i landet sedan 1994 har dömts ut av omvärlden som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer