Foto: SVT

Framtidstro viktigt för romer i Rumänien

Uppdaterad
Publicerad
När romer från Rumänien och Bulgarien för några år sedan började resa till Sverige för att tigga blev många svenskar villrådiga. Hur skulle tiggarna hanteras? Att hjälpa medmänniskor i nöd är naturligt för många. Men hur hjälper man dem bäst?

I den utredning om utsatta EU-medborgare som regeringens tiggerisamordnare presenterade för ett drygt år sedan var beskedet att man inte bör ge tiggarna pengar. Om man vill hjälpa dem på sikt är det bättre att satsa på att förbättra romernas situation i deras hemländer.

Och att göra just det är det flera svenska organisationer som gör. Ett tiotal av dem höll i veckan en konferens i Rumäniens huvudstad Bukarest för att utbyta erfarenheter och förbättra samarbetet med hjälpinsatserna. Med på konferensen var också representanter för de rumänska organisationer som utför det konkreta arbetet på plats.

Lever i misär

Att det finns mycket att göra är tydligt. Arbetslösheten bland romer är skyhög. Utbildningsnivån skrämmande låg. De flesta lever i fattigdom eller i ren misär. Och många är kroniskt sjuka.

– Att lägga några kronor i en pappmugg i Sverige är ingen lösning, tvärtom, säger Florin Oprescu som arbetar för organisationen SomebodyCares, och är med på konferensen. Han pekar på att romerna har utsatts för diskriminering och förtryck i århundraden, och att det har gett många av dem en självbild som leder till att de inte har kraft att försöka förbättra sina liv.

– Det värsta, säger Florin Oprescu, är inte misären, fattigdomen, de usla husen eller ens att de ibland inte kan äta sig mätta. Det värsta är hopplösheten.

Litet antal kommer till Sverige

Anders Holmefur, chef för Hjärta till hjärta, understryker att arbetet är långsiktigt, att det är en mycket liten del av romerna som kommer till Sverige, och att det är på plats i Rumänien man verkligen kan hjälpa. Att hjälpa barnen ta sig igenom skolan är kanske det allra viktigaste, säger han.

Jag, och fotografen Iman Tahbaz, åker till en liten lokal i den lilla staden Pantelimon strax utanför Bukarest. Där ger hjälporganisationen Hoppets Stjärna romska – och andra fattiga rumänska  – barn möjlighet till gemenskap, lek och hjälp med läxläsning. Barnen får också ett mål varm mat varje dag.

4.000 kronor i månaden

Costel Mateiu med sonen Stepan. Han jobbar som daglönare på byggen. Sex personer bor i huset på knappt tio kvadratmeter. Foto: SVT

Vi följer med ett av barnen – Stepan – hem till huset där han bor. Det ser för hemskt ut. I huset finns tre små rum. Sammanlagt bor sex personer i huset. Stepan bor med sin mamma och pappa i ett av rummen. Det är kanske 8 kvadratmeter stort.

Möblemanget består av två mycket slitna och smutsiga soffor, en trasig stol och en pall. I hörnet står en järnkamin. Den enda lyxen är en TV-apparat. Vatten hämtas i en brunn utanför huset.

Stepans pappa heter Costel Mateiu. Han är 43 år och jobbar som daglönare på byggen. En bra månad kan han tjäna uppemot 2.000 lei, säger han. Det motsvarar ungefär 4.000 svenska kronor.

Barnen behöver framtidstro

Men oftast blir det mindre, och på vintrarna får han inte jobb många dagar. Han är tacksam för den hjälp Stepan får från Sverige, och vill gärna att Stepan ska gå ut skolan. Fast när jag frågar vad han tycker är viktigast så svarar han:

– Det viktigaste är att Stepan får lite varm mat för det är ibland mycket svårt för oss att ordna.

Och jo, hjälporganisationerna inser också att de romer som lever i misär behöver hjälp med mat och kläder. Men lösningen stavas utbildning och framtidstro för barnen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer