Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Massiva protester i hela Frankrike och ett stort missnöje mot president Macron. Hör SVT:s Europakorrespondent David Boati om varför fransmännen ger sig ut på gatorna. Foto: Thomas Samson/Alain Jocard/TT

Frankrike lamslaget av storstrejk mot pensionsreform

Uppdaterad
Publicerad

Pågående storstrejker lamslår Frankrike. Minst en miljon människor uppges under torsdagen ha demonstrerat mot Emmanuel Macrons regerings pensionsreform.

SVT:s Europakorrespondent David Boati befinner sig mitt i protesterna i Paris.

Stora delar av Paris kollektivtrafik har, precis som tågtrafiken i hela Frankrike, stått stilla på torsdagen.

Var tredje offentligt anställd har tagits ut i strejk. På tv-kanalen France 2 rullar repriser och i radio fylls sändningarna med musik, då även många medieanställda lagt ner arbetet. Även delar av landets utbildningsväsende håller stängt.

Pensionsåldern höjs från 62 till 64 år

Pensionsreformen, som presenterades förra veckan, innebär att pensionsåldern för de flesta i landet höjs från 62 till 64 år. Enligt opinionsundersökningar motsätter sig runt två tredjedelar av fransmännen förändringen – trots att den franska pensionsåldern redan är en av Europas lägsta.

Frankrikes fackföreningar ligger bakom torsdagens massmobilisering med över 200 demonstrationer över hela landet. Det är första gången som fackföreningarna gör gemensam sak på tolv år – den gången handlade det också om pensionsåldern, som då höjdes från 60 till 62 år.

Men protesterna biter inte på president Emmanuel Macron. På en presskonferens säger han, som tidigare, att reformerna är nödvändiga för att rädda hela pensionssystemet.

– Vi kommer att genomföra förändringarna respektfullt och i dialog med alla parter, men också beslutsamt och ansvarsfullt.

Hoppades på en miljon demonstranter

Macron, som befinner sig i Barcelona för ett fransk-spanskt toppmöte, sade att han hoppades att demonstrationerna kunde förbli lugna ”utan överdrifter, våld och förstörelse”. Samtidigt kämpade kravallutrustad polis mot stenkastande demonstranter i Paris.

Inga större skador har dock rapporterats.

Fackföreningarna sade inför torsdagen att man hoppades på mer än en miljon demonstranter i fler än 200 städer runt om i Frankrike. På torsdagskvällen rapporterade Le Monde att antalet demonstranter enligt Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin var ännu fler än så – 1,12 miljoner, varav cirka 80 000 i Paris.

Den allmänna pensionsåldern i Frankrike sänktes från 65 till 60 år 1982, under den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet), som då hade tagit över makten med stöd av Kommunistpartiet.

Sedan dess har det gjorts återkommande försök att ändra lagstiftningen – försök som fransmännen protesterat med kraft mot.

1995, när Mitterrand hade ersatts på presidentposten av den borgerlige Jacques Chirac, gjordes ett försök att införa ett universellt pensionssystem och höja pensionsåldern inom offentlig sektor. Miljontals fransmän gick ut på gatorna och demonstrerade i tre veckors tid, i vad som har beskrivits som de mest omfattande protesterna i Frankrike sedan Majrevolten 1968. Pensionsförslagen drogs tillbaka.

2010 var det president Nicolas Sarkozy som ville höja pensionsåldern till 62. Det var då de fackliga centralorganisationerna senast gjorde gemensam sak och utlyste generalstrejk. Miljontals människor gick ut på gatorna i protest. Pensionsåldern höjdes, även om regeringen gick med på mindre eftergifter.

I slutet av 2019 och början av 2020 utlystes stora strejker i landet mot president Emmanuel Macrons planer på en stor omvälvning av pensionssystemet. Strejkerna var de mest långvariga sedan 1968 och stöddes av en majoritet av fransmännen. I slutänden lades planerna på is, delvis med anledning av covidpandemin.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.