Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Frankrike: Ny proteströrelse förbryllar de styrande

Protestmöte på Place de la Republique i Paris på onsdagen Foto: AP/TT

Tusentals människor samlas nu varje natt i franska städer och protesterar mot missförhållanden i samhället. De makthavande står handfallna inför dessa gräsrotsprotester.

Man samlas när natten börjar och lämnar de offentliga platserna i gryningen. Man debatterar samhällsproblem som arbetslöshet, bostadsbrist och fattigdom. Man spelar, dansar och sjunger, även poesi förekommer. Luften är fylld av dofter av den mat som säljs. Det talas om en stämning som på en musikfestival.

Presidenten tar ställning

Rörelsen har beskrivits som spontan och ”gräsrotsdemokratisk”. Inga verkliga ledare verkar hittills ha utkristalliserats. Rörelsen har – med ett undantag – varit fredlig.

I lördags bröts det mönstret genom kravaller i Paris. Enligt uppgifter handlade det då om en mindre grupp våldsverkare som utnyttjade tillfället.

Idag, torsdag kväll, ska president Hollande i en tv-diskussion ta ställning till protesterna som snabbt sprider sig över hela landet.

President François Hollande ska samtala med fyra utvalda medborgare om det missnöje som råder i landet. Det handlar om de nattliga protester som spritt sig från de franska storstäderna Paris, Marseille, Nice, Strasbourg och Toulouse.

Sprider sig

Det kan tilläggas att den sittande socialistiska presidenten Hollande inte lyckats tackla den ekonomiska och sociala kris som Frankrike befinner sig i. Han sågs som en löftesrik president när han valdes för fyra år sedan.

Nu räknar man med att man i minst 50-talet andra mindre städer protesterar. Och man planerar – via sociala medier – protester i förorterna till en rad franska städer.

Fenomenet heter ”Nuit debout” (kanske på svenska: ”Vaken och på fötterna hela natten”). Tusentals människor samlas under kontroll av polisen till mötena.

Det råder undantagstillstånd i Frankrike efter terrordåden. Därför ansöker deltagarna hos myndigheterna om tillstånd att demonstrera. Den borgerliga oppositionen protesterar mot detta medan vänsterinriktade styrande visar förståelse och godkänner demonstrationerna.

Ilska, upprördhet, leda

Protesterna utlöser förvirring hos makthavarna. Men demonstranterna riktar sig inte bara mot de traditionella styrande utan man visar sin motvilja mot ett helt system: Också gröna, kommunister och en del rent extrema grupper räknas till ett föråldrat samhällssystem för demonstranterna

Statsvetaren Yves Sintomer vid Paris VIII-universitetet, har försökt att i en intervju i Le Monde förklara vad det handlar om: Främst är det ilska, upprördhet och leda som utlöst protesterna.

– Man har intrycket att man har att göra med ett fastlåst system och en social och ekonomisk situation, som bara blir sämre. Det handlar om politiker som inte lyssnar, det handlar om en orättvis värld. Nuit debout möter detta med ett uttryck av värden, visioner och utopi, säger Sintomer.

Försämrad arbetsrätt

Han menar att det samtidigt i rörelsen finns en livsglädje och en vilja att leva – och engagera sig.

Det finns ett startdatum för dessa protester. Det började när arbetsmarknadsministern Myriam El Khomri i mars genomförde försämringar i arbetsrätten. Då startade demonstrationer.

Det var dokumentärfilmaren François Ruffin och ett par vänner som lanserade idén om öppna möten – under bar himmel på offentliga platser – som skulle visa på frustrationen över läget i samhället.

Men det handlar alltså inte om konkreta krav, protesterna beskrivs som uttryck för en allmän motvilja mot vad som händer i samhället. Mötesdeltagare och experter talar om en känsla av ”att måttet är rågat”, ”att det står mig upp i halsen”.

Försökt avhjälpa

Rörelsen påminner om de protester som hållits i Grekland och Spanien – i samband med kriser som skakat samhällena – och också om Occupy Wall Street-rörelsen i USA.

Regeringen har reagerat på proteströrelsen. Premiärminister Manuel Valls har försökt avhjälpa en del missförhållanden genom ökat stöd åt elever, studenter och lärlingar – men hittills har det inte hjälpt.

Och ingen vet hur denna proteströrelse utvecklar sig i framtiden.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer