Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Googles vd: Våra forskare har gjort ett fantastiskt genombrott

Google bekräftar bygget av överlägsen kvantdator

Publicerad

Google bekräftar att de byggt en överlägsen kvantdator. En beräkning som skulle ha tagit 10 000 år för en superdator att genomföra tog enbart 200 sekunder för kvantdatorn.
– Det här är ett stort framsteg, säger kvantfysikprofessorn Göran Johansson till SVT Nyheter.

Framsteget blev egentligen känt redan i september då NASA, troligtvis av misstag, råkade publicera en artikel. Nu har Google officiellt gått ut och bekräftat att man för första gången uppvisat så kallad ”quantum supremacy” eller ”kvantöverlägsenhet ”på svenska. Detta innebär att en kvantdator visat sig vida överlägsen en vanlig superdator – i detta fallet genom att göra en beräkning på cirka tre minuter som hade tagit superdatorn 10 000 år att utföra.

Beräkningen i sig oanvändbar

Beräkningen i sig var dock helt oanvändbar och enbart ett sätt att testa kapacitet, enligt Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik på Chalmers.

– Den var meningslös, men bedriften i sig är ett stort steg framåt.

Han berättar att en stark drivkraft bakom utvecklingen av kvantdatorer är att kunna knäcka de koder som finns på internet.

– Men det är något som ligger långt fram i tiden. Nu är frågan när vi kommer ha en kvantdator som verkligen kan räkna ut något som vi behöver, som en vanlig dator inte kan. När det händer är det svårt att sia om, säger han.

Kommer inte ersätta klassiska datorer

I nuläget är utmaningen att fortsätta bygga ut kvanthårdvara och lokalisera områden där tekniken kommer till sin rätt. På det tioåriga forskningsprojektet kring kvantdatorer som pågår på Chalmers och KTH sedan två år tillbaka forskar man bland annat kring kvantdatorers potential att göra avancerade beräkningar av molekylers sammansättning, vilket skulle användas inom läkemedelsframtagning.

Syftet med kvantdatorerna är inte att ersätta de klassiska datorerna, menar Göran Johansson.

– Kvantdatorn kommer att lösa vissa specifika problem, men kommer antagligen inte att finnas i var mans hem.

Däremot kan även privatpersoner tänkas använda sig av tekniken i form av en molntjänst, för att utföra olika sorters beräkningar.

Kritik mot Google

Själva utförandet av Googles test har kritiserats av bland annat IBM, som också satsar stort på kvantdatorer. De menar att superdatorn som användes som jämförelse inte hade behövt mer än tre dagar om den optimerats på rätt sätt. IBM har dock inte kunnat bevisa att deras påstående stämmer.

Enligt Göran Johansson handlar detta oavsett om ett stort genombrott.

– Det viktiga är inte om detta visar på kvantöverlägsenhet, utan att det är ett stort framsteg inom området, säger han.

Skillnad på klassisk dator och kvantdator

Visa

En vanlig dator – som dels består av en logisk enhet, dels ett minne – representerar information i form av strängar av de binära talen 1 och 0. I en kvantdator, däremot, utnyttjas i stället kvantbitar där varje kvantbit är en kvantpartikel med två möjliga kvanttillstånd, så att 1 och 0 kan representeras av dessa tillstånd.

Den stora skillnaden mellan dessa båda är att varje kvantbit också kan befinna sig i en godtycklig (koherent) överlagring av dessa båda tillstånd och på så sätt bära mer information än enbart 1 och 0. Dessutom kan kvantbitarna vara hoptvinnade, vilket medger mycket speciella mjöligheter för en kvantdator att utföra beräkningar, jämfört med en vanlig dator. En kvantdator kan likväl inte utföra andra beräkningar än en vanlig dator, bara på ett annat sätt, och då framför allt snabbare.

Hittills har kvantdatorer mest funnits i teorin eller på avancerade forskningslaboratorier. En orsak är att de är mycket känsliga för störningar.

Källa: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer