Google-specialister, jurister och bankchef bland de gripna

Uppdaterad
Publicerad

Hundratals människor tog steget från fredliga demonstranter till antidemokratiska upprorsmakare. Men varför? Den frågan har forskare och journalister försökt svara på sedan attacken på Capitolium. Och flera svar kan förvåna.

Ett år efter stormningen av Capitolium vet vi mycket mer om vilka som valde att ta steget från fredliga demonstranter till våldsamma upprorsmakare.  

Det var inte framförallt högerextremister som attackerade Capitolium. Bland de drygt 650 som fram till i oktober anklagats för brott var nio av tio vita män – men endast 13 procent kunde kopplas till extrema grupperingar som Proud Boys och Oath Keepers, enligt en undersökning från University of Chicago.

De som stormade Capitolium var inte heller arbetslösa i särskilt hög grad. 7 procent av dem var det – marginellt större andel än i USA som helhet för ett år sedan. Var fjärde brottsmisstänkt var företagare och 28 procent hade olika typer av tjänstemannajobb. Där fanns en Google-specialist, en bankchef och VD:n för en PR-byrå. Jurister och förtroendevalda politiker likaså. Ett gäng mäklare från Texas hyrde en privatjet för att ta sig till Washington D.C. 

Majoritet har haft ekonomiska problem 

Demonstranterna förenades i kärleken till Donald Trump och i tron att valet stulits från dem. Men det finns fler mönster bland de som anklagats för brott.  

En genomgång från Washington Post av de första 125 registrerade rättsfallen visade att 60 procent någon gång de senaste 20 åren haft ekonomiska bekymmer i form av exempelvis obetalda skulder, personliga konkurser och beslut om vräkning. Andelen personliga konkurser var ungefär dubbelt så hög bland Capitoliumstormarna än bland amerikaner i stort. 

Från områden där vita blir allt färre 

Bland de gripna finns människor från nästan alla USA:s delstater, även Hawaii och Alaska. Och de kom inte endast från republikanska fästen, utan ännu oftare från valdistrikt där Joe Biden vunnit valet. Ett mönster har uppmärksammats mer än andra. Många verkar ha varit bosatta i områden där den vita befolkningen blivit mindre. För varje procentenhet som den vita befolkningen ”tappat” till förmån för ickevita, så ökade sannolikheten att en person från valdistriktet var på plats vid Capitolium med 25 procent.

Det hela skulle naturligtvis kunna vara en slump, men forskarnas analys bedömde risken för en slump för en på tusen.

Se direktsändningen med SVT:s USA-korrespondent Stefan Åsberg och utrikesreporter Fouad Youcefi om året som gått sedan kongresstormningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.