Spiros Hrisoulas är en hängiven bonde som arbetar 18 timmar om dygnet. Hans väderbitna ansikte, med en fyra dagar gammal skäggstubb, utstrålar oro och nervositet.
– Det värsta är ovissheten, säger han.
Hans jordbruk ligger bara en timmes bilfärd från Aten, inklämt mellan Maratons mjuka kullar i landskapet Attika. Men där grekerna vann en historisk seger över perserna år 490 före Kristus, rasar nu ett minst lika existensiellt om än oblodigt slag; ett slag mellan hopp och fötvivlan och med oviss utgång.
– Inför nästa odlingsäsong planterar jag bara hälften så många tomatplantor som förra året, säger den försiktige bonden.
Fruktar Grexit
Det han och hans grekiska kollegor fruktar mest är ”Grexit”, det vill säga Greklands utträde ur eurosamarbetet – och kanske också ur EU.
– Det skulle vara en katastrof. Nu importerar vi 80 procent av allt kött och all mjölk. Om vi ska betala importen i drachmer har vi inte råd med den exporten. Men hur ska vi grekiska bönder ersätta importen? Det klarar vi inte och resultatet blir matbrist, fruktar Spiros.
Ekologisk produktion
Spiros Hrisoulas är inte en typisk grekisk bonde. Hans produktion är ekologisk. Istället för att bekämpa skadeinsekter på tomatodlingarna med kemikalier, täcker han jorden med plast i växthusen. Värmen under plasten dödar alla skadedjur. Hans fyrahundra får äter bara giftfritt foder och endast i yttersta nödfall sätts antibiotika in på sjuka djur.
– Vi väntar tre dagar med antibiotika om ett får blir sjukt och som regel tillfrisknar djuren innan dess, säger Spiros.
Men ekologiska livsmedel är förstås dyrare eftersom prodktionen kostar mer. Och redan nu känner Sprios av den kraftigt minskade köpkraften, speciellt efter att bankerna stängts.
– Försäljningen har gått ner med hälften de senaste veckorna. Vi kan fortfarande sälja direkt till en del varuhus, men grossiterna har slutat att köpa. De har inga pengar att köpa något för, säger han och skakar uppgivet på huvudet.
Fortfarande ett bondeland
Grekland är fortfarande en bondeland; bara Rumäninen, Italien, Polen och Spanien har fler bönder i Europa.
Och mellan 2014 och 2020 planerar EU att investera nära 20 miljarder Euro i det grekiska jordbruket; pengar som nu kan frysa inne om Grekland tvingas ut ur Europasamarbetet, fruktar de grekiska bönderna.
Sprios Hrisoulas ser hur bidragsberoende det grekiska jordbruket är och oroas över vad som kommer att hända om hans kollegor går miste om EU-pengarna.
– Många bondgårdar kommer i så fall att försvinna, tror han.
Och till skillnad från de flesta andra grekiska bönder klarar sig Sprios Hrisoulas utan EU-bidrag.
– Med EU-bidrag kommer krav och en massa byråkrati och pappersexercis som jag kan klara mig utan, säger han.
Livsmedelsmarknaden kollapsar
Sprios Hrisoulas är beredd på det värsta. Om Grekland lämnar Europasamarbetet och livsmedelsmarknaden kollapsar, så är kommer han, frun och de tre barnen att överleva på det hans gård producerar.
Men, precis som hans landsmän år 490 före Kristus, räknar han ändå med att hoppet kommer att segra över förtvivlan.
– Om det sunda förnuftet segrar, och det tror jag det gör, kommer vi att vara kvar i Europa. Det är där vi hör hemma.