Alexis Tsipras och hans finansminister Yanis Varoufakis har ägnat veckan åt en rundresa till eurozonens metropoler. Möten med politiska tungviktare har avlöst varandra.
De båda ser Greklands skuld på 320 miljarder euro (176 procent av BNP) som ohållbar och långivarnas krav på offentliga åtstramningar som orimliga.
Svårt sälja
Men skuldsanering, skrotade budgetmål, stopp för privatiseringar och avregleringar samt planer på höjda minimilöner är svårt att sälja in hos långivarna. Särskilt tydligt blev det i Frankfurt, där ECB-chefen Mario Draghi efter ett möte med Varoufakis förklarade att grekiska obligationer inte längre får användas som säkerhet för ECB-lån.
Risken för Grexit kommer vara hög i flera månader, tror Jan von Gerich, chefsstrateg på Nordea. Marknadens bedömning går i samma riktning, med nya kursras för grekiska banker i fredagens handel på Atenbörsen.
– Jämfört med den nya regeringens första dagar vid makten ser utsikterna för en kompromiss lite bättre ut. Men det är mycket som ska falla på plats och Tsipras och Varoufakis verkar fortfarande överskatta sin förhandlingsposition, säger han.
– Det finns en vilja att förhandla bland andra euroländer. Men det är ingen sammanhållen linje, tillägger Jan von Gerich.
Via bankerna
Vägen till Grexit går via grekiska banker, som efter ECB:s chockbesked i veckan får allt likviditetsstöd från centralbanken i Aten. Fast om floden av uttag ur grekiska banker övergår i en så kallad bankrusning kan även denna dörr stängas. Det krävs bara att två tredjedelar av ECB:s direktion tycker att riskerna i eurosystemet börjar bli för stora.
Då väntar frysta bankkonton, kapitalkontroll och i slutänden att centralbanken i Aten börjar trycka egna pengar, vilket är lika med Grexit.
Eurozonens finansministrar är till på onsdag nästa vecka kallade till ett krismöte om Grekland. Tysklands regering har begärt fram en handlingsplan från Aten. Tsipras kansli har svarat med krav på att få anstånd till maj med att ta fram ett färdigt förslag. Men sent på fredagen kom ett krav från eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem att Grekland måste söka förlängning på stödprogrammet senast den 16 februari.
Samtidigt valde kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor's att sänka landets betyg till B- från B. Institutet befarar att risken är stor för att landets banker drabbas av likviditetsproblem.