När Berlin-muren föll och uppdelningen av Europa i öst och väst upphörde så blev målet för en rad länder att gå med i ett större och allt mer utvidgat EU. För de flesta var EU en klubb som stod för fred och ekonomiskt trygg utveckling, om än med lite väl mycket byråkrati och krångel.

Delat Europa

Men när flyktingströmmen i höstas satte EU på prov så visade det sig att vi har ett på flera sätta delat Europa. Ungerska regeringen var först ut med att bygga nya gränsstängsel, och det skedde utan samordning med andra EU-länder.

Tysklands Angela Merkel stod för en ”välkomnande-kultur” utan att först ha förankrat och försäkrat sig om stöd från andra. Italien och Grekland fick ta emot största antalet migranter och asylsökande, men där struntade man ofta i beslutad registrering och kontroller och vinkade vidare folk norrut.

Ny verklighet och nytt tonläge

Sen har anklagelser kommit från politiker i länder som tagit emot flest flyktingar, från Tyskland och Sverige, att länder som tar emot få asylsökande är osolidariska och inte borde få del av EU-stöd och jordbrukssubventioner. Det är en verklighet och ett tonläge där flera talat om att ”EU-samarbetet i grunden är hotat”.

21 miljoner arbetslösa

Allt sker i ett Europa där återhämtningen är svag efter finans-, bank- och eurokrisen.  Vi har en arbetslöshet på i genomsnitt 10 % eller 21 miljoner arbetslösa inom EU.

Krispaket har slagit hårt mot Grekland, med 24 % arbetslösa, och Spanien, med 20 % arbetslösa. Där och på många håll finns missmod och missnöje med de många sparkraven för statlig budgetsanering.

Britter mot migranter

I Storbritannien och inte minst i brittiska medier har det länge funnits en negativ syn på EU och Bryssel, som ses som en förvuxen byråkrati utan demokratisk legitimitet. Till detta kommer nu en känsla hos en del britter att det ”kommit för många utlänningar”. Det har handlat om polacker och andra östeuropéer, som med EU-medlemskap fått rätt att arbeta och bo i t.ex. Storbritannien. Men i brittiska debatten blir flyktingkrisen också ett exempel på att EU inte fungerar.

Extremism och populism växer

Det handlar inte bara om att pass- och gränskontroller återinförts inom EU. I det delade Europa finns en ökad misstro mellan regeringar och mellan länder, och en misstro mot traditionella politiker. I flera länder har nu partier vuxit fram, partier som kan kallas populistiska och ibland extrema och våldsbenägna. Gemensamt är ofta att de är emot EU.

Putin och klimat

Dessutom krig i östra Ukraina, rysk annektering av Krim och oenighet om hur Putin hur ska bemötas. Också hur klimatavtalet i Paris ska genomföras är omstritt, östländer som Polen bromsar.

Uppdelning i A- och B-lag

Det finns mycket olika syn på vägen framåt. En del regeringar talar om att ”mer Europa” behövs, med tätare samarbete och fördelning av flyktingar.  Från regeringar i Ungern och Polen talas nu om att EU-samarbetet ska begränsas.  Det talas om A- och B-lag bland de splittrade EU-länderna, de som vill ha tätt samarbete och de som bara vill vara med om begränsade delar. Om britterna röstar för utträde blir Europa än mer delat.

Grunderna ifrågasätts

Det brukar sägas att EU måste ha en pågående kris för att utvecklas och drivas framåt. Men skillnaden nu är det ovanligt mycket på en gång och att grunden för EU ifrågasätts.  Och samtidigt som det är olika problem och kriser hänger allt ihop.