Under 2024 gick Donald Trump till val på att han inte skulle starta några så kallade ”evighetskrig”.

– Trump har lovat att han ska vara ”fredspresidenten” och efter sin första mandatperiod gjorde han en stor sak av att han var den enda presidenten som inte hade startat några krig, säger Jan Hallengren, USA-expert och professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Han menar att presidenten nu har brutit det löftet och att det amerikanska folkets tålamod gällande en sådan här typ av attack inte sträcker sig längre än ett par veckor.

– Det viktigaste som kommer avgöra framåt är huruvida det kommer att stupa amerikanska soldater i det här kriget. Gör det inte det så kommer den politiska förlusten att vara mycket mindre, säger han.

Så sent som på fredagen gick USA:s vicepresident J.D. Vance ut och sa att om det blir attacker mot Iran kommer det med säkerhet inte leda till något utdraget krig.

– De är väl medvetna om den politiska förlust det hade inneburit, säger Jan Hallengren.

Det kan vara svårt att veta hur reaktionerna från Irans befolkning ser ut eftersom stora delar av telefonkommunikationen och internenetuppkopplingen i landet är blockerad.

– Under dagen har man både sett regimtrogna protester och på liknande sätt har vi sett människor som firar attackerna, säger Anders Persson, forskare vid Linnéuniversitetet.

Han betonar att det är svårt att veta om de regimpositiva rösterna är skickade från ledningens håll eller inte.

– Det finns ingen officiell statistik på hur stödet ser ut så det är väldigt svårt att säga särskilt mycket om hur det iranska folket har reagerat, säger Anders Persson.

I början av året hölls landsomfattande protester, som mötte våldsamt motstånd från regimen. Men om attackerna kommer att få de regimkritiska att samlas igen är inte säkert, enligt Mellanösternexperten Alexander Atarodi.

– Antingen samlas man runt flaggan och nationalistiska känslor eller så kommer det att försvaga regimen. Det återstår att se, säger han.

Det finns personer som misstänker att Netanyahu drivit fram attackerna för att vinna röster inför det kommande valet i Israel. Men Anders Persson tror snarare att det handlar om att regeringen såg ett tillfälle att attackera Iran och tog det.

– Det här är något som Israel har velat göra länge och nu fanns det ett öppet fönster. Det faktum att USA är med på tåget gör att stjärnorna nu står rätt för att göra det här, säger han om Israels motiv.

Att Israel snart går till val är en faktor som absolut kan ligga i vågskålen eftersom Netanyahu vet att Iranfrågan kan ena israelerna. Men Anders Persson tror inte att det var avgörande utan menar att även en vänsterstyrd regering i Israel hade kunnat agera på liknande sätt.

Det är extremt svårt att säga hur reaktionerna från den iranska regimen kommer se ut. Mycket beror på osäkerheten kring ayatolla Khamenei.

Under lördagskvällen uppgav Donald Trump på Truth Social att Irans högsta ledare hade dödats i attackerna.

– Har USA och Israel lyckats döda ayatolla Khamenei så sänder det chockvågor. Det kan leda till sprickor i den iranska regimen där det är svårt att veta hur de kommer att reagera, säger Mellanösternexperten Anders Persson.

Han menar att det finns en risk för iranska terrordåd om regimen försvagas. Det är sedan tidigare känt att Iran lejt svenska gängkriminella för att begå terrordåd mot israeliska mål till exempel.

– Det är ju ett av verktygen i deras verktygslåda, säger han.

Hittills har flera länder i regionen dragits in i konflikten eftersom militära mål i länderna har bombats av motattacker från Iran eller på annat sätt blivit träffade. Det rör sig om Bahrain, Förenade Arabemiraten, Qatar, Saudiarabien, Libanon, Kuwait och Jordanien, enligt Anders Persson.

Vad gäller allierade till Iran är listan på länder däremot avsevärt kortare.

– De enda givna allierade för Iran är Ryssland och Kina. I alla fall på ett diplomatiskt plan, sen är det osäkert om de skulle göra något form av ingripande, säger Anders Persson.

Han menar att det finns länder i regionen som fortfarande har goda relationer till Iran men som ändå inte kan kallas allierade.

– Det handlar snarare om någon form av medlare som Oman till exempel, säger han.