Här frågar SVT:s reporter statliga Swedfunds vd om det finns krav på minimilöner i den nya fabriken i Etiopien. Foto: SVT

H&M satsar i Etiopien – med svenska biståndspengar

Publicerad

Statliga Swedfund satsar biståndspengar för att bygga upp en textilfabrik för bland annat H&M-kläder i Etiopien. Men H&M kan inte lova att lönerna kommer bli bättre där än i andra kritiserade fabriker.

Tidigare i år kunde SVT avslöja att anställda vid H&M:s leverantörsfabrik i etiopiska Hawassa bara tjänade 300 kronor i månaden. En lön som man enligt de anställda knappast kan leva på i landet.

Men H&M deltar samtidigt i ett nytt stort biståndsprojekt, som ska ge 4.000 arbetstillfällen i Etiopien. 

Det är statliga Swedfund som beviljat förmånliga lån på 125 miljoner till ett Bangladeshiskt företag – DBL – som bygger en ny textilfabrik. H&M är en viktig del av projektet och har åtagit sig att vara långsiktig köpare från fabriken, och ska dessutom stå som en garant för hållbara villkor.

”Vårt syfte är att minska fattigdom”

Enligt Swedfunds tillförordnade VD, Gerth Svensson, är det en mönsterfabrik som planeras.

– Vårt syfte är att minska fattigdom i ett av världens fattigaste länder, och att hjälpa till att bygga en fabrik med anständiga arbetsvillkor och löner man kan leva på, säger han till SVT Nyheter.

H&M har som officiell linje att de som syr företagets kläder ska kunna leva på sin lön. Något som organisationen Fair Action, som jobbar för arbetsvillkor och miljö, inte tycker man lever upp till i Etiopien i dag.

Lön: två kronor i timmen

Swedfunds VD vill inte svara på om han tycker att knappt två kronor i timmen – 300 kronor i månaden – är anständigt i Etiopien. Han medger att lönerna i Etiopien är extremt låga och att nivån generellt ofta inte är värdig. Swedfund vill verka för högre löner i landet, säger de.

Men trots att samarbetsprojektet påbörjades redan 2014 finns ännu idag inga formulerade krav på vilka löner som ska erbjudas vid fabriken som byggs med svenska biståndsmedel.

– Nej, det är aldrig så avtalen formuleras, säger Gerth Svensson.

”Krävs en värdig plan för lönerna”

Fair Actions kanslichef Ulrika Urey tycker att biståndsorganisationer kan stötta textilindustrin. Men att Swedfund inte säkrat löneläget tycker hon är anmärkningsvärt.

– De bör precisera krav på lönenivå man kan försörja sig på, innan man investerar. Går inte det krävs i vart fall en färdig plan för hur och när lönerna skall upp till fastställda nivåer, säger hon.

Inte heller H&M kan lova att det kommer bli högre lönenivåer vid den fabrik som byggs med hjälp av svenska biståndspengar. Ingen från företaget ställer upp på intervju om projektet i Etiopien. Företagets kommunikationsavdelning ger en skriftlig kommentar där man fastslår följande:

”Vi kommer ställa samma höga krav på hållbarhet och arbetsvillkor på denna leverantörsfabrik som på alla andra.”

”Snabbmode”-aktörer kritiseras

H&M och andra aktörer inom ”snabbmode”, som Zara eller Kappahl, kritiseras ofta för att ständigt flytta produktion till länder med de allra lägsta lönerna. Från Kina till Vietnam, sen till Bangladesh, och nu står Afrika och Etiopien på tur.

Ska svenska biståndspengar gå till att ge H&M ännu billigare sömmerskor?

– H&M kommer bidra med inköpsvolymer som gör att fabriken kan anställa 4.000 sömmerskor som annars inte skulle ha jobb. Då ökar vi livsmöjligheterna för de sömmerskorna, och för Etiopien, säger Gerth Svensson.

Tycker Swedfund att H&M idag sköter sig så att anställda i Etiopien får anständiga villkor?

– Om det är så att de inte gör det så är det inte bra, men jag har ingen uppfattning om det, jag har inte studerat de projekten, säger Gerth Svensson.

Lägre kostnader för H&M

Swedfund menar att Etiopien är ett av världens fattigaste länder, där de flesta är jordbrukare, och att det är viktigt för landets möjlighet till utveckling att det skapas hållbara och konkurrenskraftiga industrier. Där tror man att textilindustri kan vara en bra början.

Samtidigt säger Swedfund att lönenivån i Etiopien är betydligt lägre än i Bangladesh och de asiatiska länder HM köper de mesta kläderna från idag,. Så om HM köper kläder från Etiopien istället kommer biståndsprojektet att hjälpa företaget att ytterligare sänka sina lönekostnader.

– Ja, de kommer nog få ner löne- och den totala kostnadsnivån genom att öppna i Etiopien, det tror jag, säger Gerth Svensson.

Fakta: Swedfunds investering

Visa

Swedfund är en statlig aktör som har biståndsmedel för att motarbeta fattigdom genom investeringar.

2016 beslutades om projektet i Etiopien, där Bangladesh-företaget DBL ska bygga en fabrik för 4.000 anställda. DBL får ett lån på 125 miljoner.

Swedfund stannar i genomsnitt 7-10 år i en investering. När Swedfund lämnar är ambitionen att verksamheten ska vara hållbar och stå på egna ben.

H&M köper i dag mycket kläder från DBL i Bangladesh, och har åtagit sig att vara en långsiktig köpare från fabriken i Etiopien och samtidigt bidra med kunskap om textilindustri och hållbarhetsarbete i utvecklingsländer.

Fabriken är planerad att starta produktion sommaren 2018.

Enligt organisationen Fair Action, som arbetar för ansvarsfulla löner och villkor, är löner på knappt två kronor i timmen – 300 kronor i månaden – inte möjligt att leva och försörja sig på i Etiopien.

Lönebeloppen beror på växelkurser och frånvaro, men olika beräkningar ligger på 1,20-1,60 kronor i timmen i fabriken i Hawassa. Heltidsarbete ger månadslöner på 230-290 kronor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer