Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Attacker, gängen och hungerkrisen – se SVT:s kartläggning om vad som har lett upp till krisen. Foto: Sara Cosar

Haitis ledare avgår för att stävja våldet

Uppdaterad
Publicerad

Haitis premiärminister Ariel Henry avgår.

Beskedet kommer sedan karibiska ledare och USA hållit krismöte om läget i det kaos- och våldsplågade landet. Omvärlden varnar för att Haiti står vid randen av fullskaligt inbördeskrig.

Sent på måndagen kom beskedet från mötet på Jamaica: Haitis tillförordnade president Ariel Henry avgår.

– Vi kan nu presentera stöd för en övergångslösning som kan bereda väg för ett fredligt maktskifte, sade Guyanas president Irfaan Ali på en pressträff.

Våldsamheterna i Haiti

Timmar senare bekräftade Henry via sociala medier att han lämnar sin post så fort en övergångslösning är formad.

"Som jag alltid sagt, ingen uppoffring är för stor för vårt hemland Haiti", skrev han och tillade att Haiti behöver fred, stabilitet och hållbar utveckling.

Döda på gatorna

Våldsamma gäng har kastat in den karibiska nationen – en av världens fattigaste – i ett tillstånd av så gott som total anarki. De senaste veckorna har situationen blivit alltmer kaosartad, med plundringar och förstörelse, döda kroppar utspridda på gatorna och ökad oro för en stundande svältkatastrof.

Ariel Henry har lett landet sedan president Jovenel Moïse mördades i juli 2021.

För snart två veckor lämnade Henry Haiti för Kenya, för samtal om den internationella polisstyrka som Kenya med mandat från FN:s säkerhetsråd ska leda i Haiti. Efter hans avresa ökade de kriminella gängen ytterligare trycket på regeringen. Henry är nu strandsatt i Puerto Rico efter att flygplatsen i Haitis huvudstad Port-au-Prince angripits och oroligheterna stegrats.

Miljarder i stöd

Under krismötet på Jamaica utlovade USA:s utrikesminister Antony Blinken 100 miljoner amerikanska dollar för den internationella polisstyrkan. USA kommer också att stötta Haiti med 33 miljoner dollar i omedelbart humanitärt stöd. Även Kanada har utlovat närmare 100 miljoner dollar för att vända utvecklingen.

Mötets värd, Jamaicas premiärminister Andrew Holness, varnade för ett fullskaligt inbördeskrig på Haiti.

– Det är tydligt att Haiti befinner sig vid en brytpunkt, sade han.

Guyanas president Irfaan Ali (till höger), USA:s utrikesminister Antony Blinken (mitten) och Barbados premiärminister Mia Mottley vid krismötet om Haiti på Jamaica. Foto: Andrew Caballero-Reynolds/AP/TT

Fakta: Vålds- och katastrofhärjat

Med drygt 11 miljoner invånare är Haiti Karibiens mest folkrika nation. Landet ligger i Karibiska havet, där det delar ön Hispaniola med grannlandet Dominikanska republiken.

Ön delades redan på 1600-talet i två delar – en del som hölls av Frankrike och en av Spanien. Efter ett slavuppror utropades 1804 Haitis självständighet. Det nya landet blev det första som avskaffade slaveri.

Men någon långvarig stabilitet har Haiti aldrig lyckats uppnå. 1800-talet präglades av fortsatta krig och under 1900-talet avlöste de grymma regimerna varandra.

Den senaste epoken kan sägas ha inletts med det katastrofala jordskalvet 2010, med hundratusentals offer. Det följdes tio månader senare av ett storskaligt och dödligt kolerautbrott.

Flera val hölls under åren därpå, men resultaten ifrågasattes kraftigt. När president Jovenel Moïse mördades i sitt hem den 7 juli 2021 förvärrades situationen ytterligare. Mordet förblir olöst och i oroligheterna har kriminella gäng tagit kontroll över stora delar av landet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Våldsamheterna i Haiti

Mer i ämnet