Bilder på Deniz Yücel händer på ett fönster i Berlin. Foto: TT

Häktad journalist väcker starka reaktioner i Tyskland

Uppdaterad
Publicerad

Den turkisk-tyske journalisten Deniz Yücel har häktats i Turkiet och väntar åtal för terrorverksamhet. Fallet har väckt starka reaktioner i Tyskland där protestaktioner planeras på många håll i landet.

Deniz Yücel blev gripen av turkisk polis för två veckor sedan och fick i går besked om att han har åtal att vänta. Han anklagas för att sprida terrorpropaganda och för uppvigling. I Turkiet kan man sitta häktad upp till fem år i väntan på rättegång och dom.

Domstolsbeslutet om häktning väckte starka reaktioner. Förbundskansler Merkel visade i en kommentar tydligt sin bevikelse. Regeringen kommer att ”verka för en rättvis och rättsäker behandling” av honom och hoppas att han snart återfår sin frihet. Regeringen förväntar sig att myndigheterna ”tar hänsyn till pressfrihetens höga värde i varje demokratiskt land”. Den tyske utrikesministern, Sigmar Gabriel, talade om ”svåra tider för tysk-turkiska relationer”.

Protestaktioner utlysta

#FreeDeniz uppmanar nu medborgare i Tyskland att demonstrera till stöd för den häktade journalisten. I elva städer har protestaktioner utlysts.

Deniz Yücel är korrespondent för tidningen Die Welt, med Istanbul som bas. Han greps efter att ha rapporterat om avslöjanden av en vänsterinriktad hackersajt om den turkiske energiministerns e-postkonton. Ministern är svärson till president Erdogan.

Minst 100 gripna

Minst 100 journalister har gripits efter kuppförsöket i Turkiet i somras. Utländska journalister har nekats arbetstillstånd och har även blivit utvisade ur landet, trots giltiga tillstånd.

LÄS MER: Över 300 inför rätta efter kuppförsöket i Turkiet

Reportrar utan gränser betecknar förfarandet mot Yücel som en människorättskränkning och kräver att Sverige och andra länder ingriper mot Turkiet via Europadomstolen.

– Detta är en tydlig upptrappning. Alla gripanden som skett i Turkiet har lett till självcensur bland turkiska journalister. Risken finns nu att inte heller utländska journalister kommer att kunna rapportera fritt, säger Jonathan Lundqvist, ordförande i Reportrar utan gränser i Sverige.

Angrepp mot medier

Listan över ingripanden mot medier i Turkiet är lång sedan undantagstillståndet efter kuppförsöket i juli 2016.

28 tv-kanaler, 34 radiostationer, 5 nyhetsbyråer är stängda. 58 dagstidningar och 15 tidskrifter har förbjudits. Utöver det har 29 mediehus stängts och 775 personer har fått sina presskort indragna, hundratals journalister har fått sina pass ogiltigförklarade, enligt en rapport från Reportrar utan gränser.

Organisationen P24 försöker hålla uppdaterad statistik över alla journalister som åtalas och döms.

– Situationen för journalister i Turkiet har varit problematisk under många år. Men efter kuppförsöket blev det fritt fall, en situation som inte den värsta cyniker hade kunnat föreställa sig, säger Jonathan Lundqvist på Reportrar utan gränser.

Enligt organisationens pressfrihetslista ligger Turkiet på plats 151 av 180 länder.

Kritisk mot Merkel

Den häktade journalisten Deniz Yücel har tidigare väckt de turkiska myndigheternas ilska. Han ställde kritiska frågor till den tyska förbundskanslern Angela Merkel vid en presskonferens i Ankara för ett år sedan. I en kommentar beskyllde han Merkel för att ignorera missförhållandena i Turkiet, som den beskurna pressfriheten, för att värna om avtalet med Turkiet om flyktingmottagandet.

För att skydda honom blev Yücel hemkommenderad av sin arbetsgivare Die Welt under en period. Han har kritiserats för aktivism och för sin rapportering om kurdernas situation i landet.

Spänt förhållande

Förhållandet mellan Tyskland och Turkiet har varit särskilt spänt sedan tysk polis genomfört razzior mot turkiska imamers bostäder i Ruhrområdet nyligen. Polisen misstänker att vissa imamer som verksamma i Tyskland anger turkar som är Gülen-anhängare. Efter kuppförsöket i somras betraktas anhängare av predikanten Fethullah Gülen som fiender till den turkiska staten.

Tyska politiker försöker avvärja försök från president Erdogans parti att bedriva politiska kampanjer i Tyskland inför den stundande folkomröstningen i april. Folkomröstningen gäller en ny turkisk författning, som ger presidentämbetet större makt. I Tyskland bor 1,5 miljoner turkiska medborgare – många viktiga röster i den pågående valrörelsen.

Merkel mån om avtalet

Tysklands förbundskansler Merkel är mån om att upprätthålla goda förbindelser med Turkiet. Avtalet mellan Turkiet och EU har fått stopp på den stora strömmen av flyktingar från Syrien. Inför förbundsdagsvalet i höst vill den tyska regeringen inte ha tillbaka den hårt kritiserade flyktingsituation som rådde 2015.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer