Kriget i Gaza, som inleddes efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, har lett till tiotusentals civila dödsoffer och svårt humanitärt lidande. Sedan krigets utbrott har också våldsamheterna på Västbanken eskalerat.
Följ det senaste om utvecklingen i SVT:s liverapport.
Kriget i Gaza, som inleddes efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, har lett till tiotusentals civila dödsoffer och svårt humanitärt lidande. Sedan krigets utbrott har också våldsamheterna på Västbanken eskalerat.
Följ det senaste om utvecklingen i SVT:s liverapport.
Från al-Aqsasjukhuset evakueras för tidigt födda spädbarn.
Detta efter att Israel beordrat evakuering av närliggande områden.
Barnen kommer att flyttas till Nassersjukhuset i Khan Yunis.
Enligt Israel kommer orderna eftersom deras avsikt är att slå till mot Hamas-mål i området.
Minst tre personer, varav ett barn, uppges ha blivit dödade i ett anfall på måndagen Gazaremsan, enligt det palestinska civilförsvaret.
Tidigt på morgonen gick Israel till anfall mot ett läger för fördrivna palestinier väster om Khan Yunis i södra Gaza.
Ett sjukhus i Khan Yunis styrker uppgiften:
”Deras kroppar slets sönder av direkta träffar av splitter från den israeliska roboten.”
Sammanlagt minst elva personer har dödats i israeliska anfall mot Gazaremsan under det senaste dygnet, enligt det palestinska civilförsvaret där. Under söndagen anfölls en universitetsbyggnad i Gaza stad, där flera personer dödades.
(TT)
Efter att Israel inlett en militäroffensiv på ockuperade Västbanken har 2 200 personer tvingats lämna sina hem i Hebron. Det säger stadens borgmästare Yousef Zouhair al-Jabari, enligt al Jazeera.
En av dem som beordrats att lämna sitt hem är Majdi Nasser.
– I natt blev vi tillsagda att lämna våra hem. Men jag kommer inte göra det. Jag flyttar inte härifrån, säger han till nyhetsbyrån Reuters.
Enligt borgmästaren har alltifrån fabriker, vägar och bostäder förstörts i israeliska räderna.
Ungefär 200 000 palestinier bor i Hebron.
På X skriver israeliska militären att att man i veckan opererat i 40 områden och på 400 platser, som en del av terrorbekämpning. Militären skriver vidare att 40 personer gripits.
Israel har inlett sin utlovade militäroffensiv på ockuperade Västbanken, som beskrivs som ett svar på fredagens dödsskjutning av två israeliska soldater.
Minst ett tiotal personer har gripits och hundratals familjer har tvingats lämna sina hem, rapporterar medier i regionen.
Sent på fredagen meddelade Israels militär att en större räd inletts i Hebron på Västbanken. På flera håll rapporteras omfattande avspärrningar och att människor tvingas lämna sina bostäder inför israeliska rivningar. Enligt AFP har runt 250 familjer tvingats bort – vissa av dem mitt i natten. Al Jazeera sätter siffran runt 300.
Totalt väntas flera tusen människor ”evakueras” av militären, skriver The Times of Israel.
Efter attacken mot israeliska soldater på fredagen beordrade Benjamin Netanyahu en nedstängning av Västbanken, och enligt rapporter har bulldozrar redan börjat förstöra palestinska hus och andra byggnader.
En utveckling som FN är ”djupt oroade” av, säger talespersonen Stephane Dujarric vid en presskonferens.
– Det hotar palestiniers rörelsefrihet, tillgång till grundläggande förnödenheter och deras levebröd, säger han.
Agerandet fördöms även av den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem, som varnar för att planer på att tvinga bort palestinier som kollektiv bestraffning för attacken i Hebron skulle kunna utgöra krigsbrott.
Två israeliska soldater har dött och tre skadats i en skjutning nära staden Hebron på ockuperade Västbanken, enligt Israels militär. Det rapporterar Reuters.
Den israeliska armén uppger att palestinier låg bakom attacken, och att de dödat två förövare.
Nu har Israels premiärminister Benjamin Netanyahu beordrat en ”total nedstängning” av Västbanken och IDF säger att de infört en belägring av Hebron, skriver CNN.
En Reutersreporter såg bulldozrar köra in i Hebron timmar efter attacken. Israels finansminister hade beordrat att palestinska byggnader nära platsen förstörs.
Detta sker i en kontext av nytt bosättarvåld på Västbanken och stundande val i Israel.
Som en följd av nedskärningar i FN:s livsmedelsprogram (WPF) budget kommer organisationen under den kommande tiden drastiskt dra ner på nödhjälpen i Gaza, skriver BBC.
WPF är en av de viktigaste leverantörerna av mat till Gaza och för närvarande delar organisationen dagligen ut 250 000 varma måltider till nödställda personer.
I och med nedskärningarna kommer måltiderna att reduceras till 100 000 om dagen.
Antalet personer som nås av hjälp från WPF beräknas sjunka från 1,6 miljoner till 1,1 miljoner de kommande månaderna.
Två tredjedelar av Gazas befolkning på 2,1 miljoner personer är beroende av matbistånd för sin överlevnad.
Nu kritiserar även Kanada kritiken om bosättarvåld efter attacken på Västbanken som drabbade europeiska diplomater.
”Kanada ansluter sig till Europeiska unionen och våra europeiska allierade i kritiken mot den senaste attacken på Västbanken av bosättare, vilket inkluderade diplomater från Belgien, Frankrike och Polen”, skriver utrikesminister Anita Anand på X.
Hon kallar attacken för en del i en större mönster av bosättarvåld som hotar palestinska samhällen och skadar chanserna för en framtida fred. Hon välkomnar också Israels utredning i händelsen.
USA:s utrikesminister Marco Rubio uttrycker sin bestörtning över israeliska bosättares attack mot den amerikanska fotografen Heidi Levine tidigare i veckan.
– Vi är mycket upprörda över de bilderna och det som vi ser. Vi har tidigare bett Israel och kommer att fortsätta be dem sätta stopp för sådant här, säger Rubio till reportrar på lördagen enligt Reuters.
The Washington Post-fotografen har vårdats på sjukhus efter attacken.
Tidigare under dagen krävde USA:s ambassadör till Israel, Mike Huckabee, att gärningsmännen ska åtalas och fängslas för det han kallar ”en terrorhandling utförd av maskerade fegisar”. (TT)
Israeliska bosättare ska ha angripit fordon med diplomatstatus på Västbanken under lördagen.
I fordonen fanns franska, belgiska och polska diplomater, samt en 78-årig fransk borgmästare som fångades på film sittandes intill en bil.
Han ska vara oskadd men de europeiska reaktionerna är kraftiga. Belgiens utrikesminister kräver att säkerheten förbättras.
”Palestinierna utsätts för detta våld varje dag”, skriver han på X.
Israel menar dock att händelsen liknar en ”samordnad smutskastningskampanj.”
I en annan incident på fredagen attackerades en journalist från Washington Post, händelsen filmades och fotografen fick ett brutet revben, fyra brutna ryggkotor och allvarliga skador på ena handen.
Ett år efter vapenvilan mellan Israel och Hamas kan man fortfarande höra bombningar från Gazaremsan. Över 1 400 personer har dödats under året, enligt det lokala hälsodepartementet i Gaza.
– Vapenvilan har inneburit att kriget har skalats tillbaka, men inte att det satts stopp för attackerna, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Stina Blomgren på plats i Tel Aviv.
I Israel är befolkningen splittrat kring kriget i Gaza, speciellt vad gäller dess påverkan på Israels säkerhet, säger Blomgren.
– Det finns de som är kritiska, men man möter också stöd för kriget, säger hon.
Det är egentligen bara en av de 21 punkterna i vapenvilan som fullt trätt i kraft, nämligen utbytet av israeliska gisslan mot palestinska fångar.
– Man har kört fast, säger hon.
