Visa alla (3)
Visa alla (3)

Här blir rutten frukt el

Frukthandlarna på marknaden i staden Yogyakarta i Indonesien kastade varje dag upp till tio ton rutten frukt på soptippen. Tills de fick en idé. ”Tänk om vi istället kunde tillverka el av våra sopor”. De sökte. Tekniken fann de i Borås.

– Den här måste kastas. Den har redan börjat ruttna, säger frukthandlaren Roshikin och klappar med handen på en av sina vattenmeloner.

Vi träffar honom på marknaden Gemah Ripah i staden Yogyakarta. Ett berg av vattenmeloner breder ut sig framför oss. Roshikin berättar att det är lågsäsong och att han därför måste kassera frukt varje dag när kunderna sviker.

Soptippen fyra mil bort

Tidigare körde frukthandlarna mellan fyra och tio ton rutten frukt om dagen till soptippen fyra mil bort. Inte nu längre.

 Nu tar de istället fruktavfallet med skottkärran bort till marknadens egen biogasanläggning.

Där pressas det stinkande fruktberget till vätska som sedan blir till biogas. Gasen används till att producera el. El som lyser upp marknaden.

– Det är jättebra. Vi sparar energi, slipper köra iväg våra sopor och tillverkar vår egen el, säger apelsinförsäljaren Rahaiju till oss.

Kompetens från Borås

Biogasanläggningen har kommit till via ett samarbete mellan bland annat universitetet Gajah Mada, Högskolan i Borås och Borås Energi och miljö.

Svenska Borås långa erfarenhet av sophantering är välbehövlig i ett land som ofta tycks på väg att drunkna i sina sopor.

– Indonesien har 220 miljoner invånare. Om vi inte blir bättre på att ta hand om våra sopor och samtidigt fortsätter att använda fossila bränslen kommer de utsläpp som det generar att skada hela världen, inte bara oss, säger Tumiran från det statliga Nationella energi rådet.

Dubbla vinster

Flera andra städer i Indonesien vill nu bli en del av det svensk-indonesiska samarbetet med Borås som nav.

Här från Gemah Ripah rullade förut 14 långtradare om dagen till tippen. Idag räcker det med en.

Att istället skyffla den ruttna frukten in i biogasanläggningen ger dubbla vinster. På tippen hade frukten blivit liggande och läckt metan, en av de farligaste växthusgaserna.

Här på marknaden används den nu istället till att producera el, som annars hade producerats med hjälp av fossila bränslen, till exempel olja.

– Vi vill visa andra här i Indonesien att sopor kan vara en tillgång. Något vi kan ha nytta av och använda, säger projektledaren Siti Syamsiah.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer