Fram till 2018 hade Europa och Nordamerika en enkel lösning för att göra sig av med delar av sitt plastavfall – det exporterades till Kina. Men när Kina och flera andra länder i Asien började förbjuda importen av sopor behövdes ett nytt sätt att göra sig av med plasten. I Dokument utifrån: Återvinningsbluffen beskrivs hur en värld av kriminella plasthandlare växer fram.  

En lönsam marknad som attraherar organiserad brottslighet 

Olaf, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, har kartlagt det ökande problemet med brottslig hantering av plastavfall. 

– Dessa människor är väldigt skickliga. De får råd i de juridiska frågorna så att de vet var kryphålen finns. Och om det behövs tar de till korruption, säger Ernesto Bianchi på Olaf i dokumentären.  

Enligt Ernesto Bianchi omsätter den svarta plastmarknaden runt 11-12 miljarder dollar globalt, vilket är i ungefär samma storleksordning som människohandelns omsättning. 

Team med dold kamera 

I Dokument utifrån: Återvinningsbluffen filmas avfallshandlaren Giorgio med dold kamera av en journalist under täckmantel.  

– Bulgarien är ett mycket korrumperat land. Om du vill arbeta i den här branschen måste du muta någon, och det är miljöinspektören du måste betala. Det är vad jag gör, säger han i materialet.  

Enligt Giorgio går majoriteten av plastavfallet han köper till en cementfabrik där det inte återvinns utan istället eldas upp. Cementindustrin är en av världens största förorenare och står för 8 procent av de globala utsläppen.

Se mer om återvinningsindustrins svarta marknad i Dokument utifrån: Återvinningsbluffen, den 7 november klockan 22:00 på SVT2 eller redan nu på SVT Play.