Nio parlamentariker från det prokurdiska oppositionspartiet Folkens demokratiska parti (HDP) greps under natten mot fredag av turkisk polis för att inte ha velat vittna om brott kopplade till ”terroristpropaganda”, uppger partiets advokater. Senare under dagen greps ytterligare två personer med kopplingar till HDP, uppger nyhetsbyrån Reuters.

Även partiledarna Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag har gripits. Selahattin Demirtas greps i sitt hem i Diyarbakir medan Figen Yüksekdag greps i Ankara inom ramarna för utredning kring terrorbrott, uppger tidningen Hurriyet och tv-kanalen NTV.

Sänder chockvågor

I nuläget har tolv HDP-företrädare gripits, detta efter att parlamentarikern Imam Tascier meddelat på twitter att även han frihetsberövats.

– Det här sänder chockvågor genom samhället här i Turkiet, säger Tomas Thorén, frilansjournalist bosatt i Turkiet, i SVT Nyheters livesändning under morgonen.

En talesperson för HDP, Adem Geveri, kallar i ett uttalande gripandena för ”en politisk folkmordsoperation” i syfte att skapa ett auktoritärt Turkiet och ”officiellt får parlamentet att upphöra att fungera, på ett anti-demokratiskt och olagligt vis”.

Explosion efter gripandena

Under fredagsmorgonen, bara några timmar efter gripandet, inträffade en kraftig explosion i centrala delar av Diyarbakir. Enligt Reuters ska det ha varit en bilbomb som orsakade explosionen, hittills har en person bekräftats död och minst 30 skadade.

Under dagen har också flera medlemmar av det kurdiska partiet DBP, bland dem en av partiledarna, Sebahat Tuncel, gripits av polisen i Diyarbakir i samband med protester mot gripandena av HDP-ledarna.

Tredje största partiet

Turkiet anklagar HDP för kopplingar till den terrorstämplade gerillan PKK. Gripandet sker i spåren av den misslyckade militärkuppen i somras.

HDP är det tredje största partiet i det turkiska parlamentet, med 59 platser.

Demirtas och Yüksekdag har anklagats i flera separata utredningar under de senaste månaderna, men det är första gången de båda har gripits.

Gripandena skedde efter midnatt. Demirtas twittrade vid klockan 01.30, lokal tid, att polisen stod utanför hans hem och att han var på väg att gripas.

NTV uppger att de gripna anklagas för att ha spridit PKK-propaganda medan den turkiska nyhetsbyrån Anatolia uppger att Demirtas anklagas för att ha uppmanat till våld i dödliga protester i oktober 2014.

Annan förklaring från officiellt håll

Partiledarna ska inte heller ha svarat på uppmaningar att bemöta anklagelserna från åklagarna, enligt Anatolia. Men det finns också en annan förklaring till varför gripandet genomförts, enligt Tomas Thorén

– Från officiellt håll (turkiska myndigheter, reds. anm.) har man gått ut med att personerna gripits för att de inte dykt upp i förhör, säger han och fortsätter:

– Bakgrunden är att de gripits efter att deras immunitet, i egenskap av parlamentariker, lyfts. Detta har varit en process som många uppfattat har varit inriktad mot just pro-kurdiska politiker just för att trycka dit dem.

Enligt turkiska inrikesministern har totalt elva HDP-parlamentariker gripits, inklusive partiledarna, i koordinerade tillslag i sydöstra Turkiet, i städer som Diyarbakir, Van och Bingol.

Den turkiska justitieministern sa på fredagsmorgonen att, ”alla är lika inför lagen”, och enligt Tomas Thorén kallar alla tv-kanaler i Turkiet oemotsagt gripanden för en ”terroroperation”.

Tidigare tillslag

Tidigare i veckan greps tolv av den prisbelönta tidningen Cumhuriyets medarbetare av polisen, däribland chefredaktören Murat Sabuncu.

Den sekulära vänstertidningen Cumhuriyet är en inflytelserik röst i Turkiet och står i opposition till det styrande islamistiska AK-partiet och president Recep Tayyip Erdogan. Tidningen anklagas för att ha stöttat både den kurdiska gerillarörelsen PKK och Gülenrörelsen.

Den senare pekas ut som skyldig till den misslyckade militärkuppen i mitten av juli.

Umut Özkirimli, professor i statsvetenskap vid Centrum för Mellanösternstudier på Lunds universitet och turkisk medborgare, sade då till TT att han är djupt bedrövad efter tillslaget mot Cumhuriyet. Han sade att han inte tycker att det längre går att beskriva Turkiet som en demokrati.

– Steg för steg drar de åt snaran. Näst på tur står förmodligen det kurdiska oppositionspartiet HDP:s ledare Selahattin Demirtas, de återstående oppositionella tidningarna och framträdande personerna, och sedan kommer det inte finnas någonting kvar, sade Özkirimli till TT.

Sociala medier stängdes ned

Samtidigt kom uppgifter som att Turkiet blockerat tillgången till Twitter och Whatsapp. Detta enligt organisationen Turkey Blocks, som bevakar inskränkningar av sociala medier i landet.

Tillgången har strypts med så kallad throttling, ett sätt att göra sajter så långsamma att de i praktiken inte fungerar.