– Vi förklarar och definierar den välsignade Teresa av Calcutta som varande ett helgon, sade påven inför tiotusentals, kanske hundratusentals, anhängare utanför Peterskyrkan i Rom på söndagsförmiddagen.

Kanoniseringen kommer ovanligt snabbt, bara 19 år efter hennes död. Men så kallades hon redan under sin livstid ”slummens helgon”.

För miljontals människor är hon sinnebilden av godhet, kvinnan som vigde sitt liv åt att hjälpa behövande i Calcuttas slumområden genom att starta vårdhem, soppkök, skolor och barnhem. 1979 fick hon ta emot Nobels fredspris för sina gärningar.

Kritiserad

Men glorian har också halkat lite på sned – Moder Teresa har både före och efter sin död kritiserats för att ha gjort för lite för att lindra smärtan hos obotligt sjuka och ingenting för att utrota de bakomliggande orsakerna till fattigdom. Forskare har ifrågasatt ekonomin kring hennes verksamhet och författaren Christopher Hitchens har beskrivit henne som ”en fanatiker, en fundamentalist och en bedragare”.

– Vi behöver inte bevisa att helgon varit perfekta, eftersom ingen människa är perfekt, säger fader Brian Kolodiejchuk, som kampanjat för Moder Teresas helgonförklaring, till nyhetsbyrån Reuters.

Moder Teresa var väl medveten om kritiken och brukade framhålla att hon var missionär, inte socialarbetare.

Dubbla mirakel

För att vara ett helgon i Vatikanens ögon krävs minst två mirakel på meritlistan. Moder Teresa saligförklarades 2003 efter att det fastslagits att hon botat en cancersjuk kvinna. Förra året meddelade påve Franciskus, uppbackad av en expertpanel i Vatikanen, att hon utförde ytterligare ett mirakel. Då rörde det sig om en brasiliansk man med flera hjärntumörer, som Moder Teresa enligt Vatikanen lyckades hela.

Dessa mirakel – som alltså ligger till grund för kanoniseringen – har också ifrågasatts.