Det är tidningen Der Spiegel som berättar historien om ett 321 sidor långt dokument som har upptäckts hos den tyska underrättelsetjänsten BND.

Dokumentet, som legat undangömt i sex decennier, har den lite udda titeln ”Försäkringar”. Några trista försäkringar är det dock inte tal om. I stället avslöjas en detaljerad beskrivning av en hemlig nazistarmé som skapades i efterkrigstidens Tyskland.

Kärnan bestod av 2.000 namngivna före detta officerare i Wehrmacht och i den nazistiska Waffen-SS, det vill säga två organisationer i den tyska krigsmaskinen, som hade besegrats av de allierade styrkorna 1945. Syftet var att skydda sig mot en sovjetisk invasion. Utöver officerarna, hävdas det, fanns ytterligare 40.000 soldater som hade kunnat rekryteras i händelse av ett anfall.

Gamla generaler

I slutet av 1940- och en bra bit in på 1950-talet var Tyskland fortfarande svårt märkt av kriget. Landet som inte hade någon egen armé var uppdelat i ett antal ockupationszoner. Att engagera sig i en militär organisation var belagt med dödsstraff.

Det hemliga nätverket skapades någon gång 1949, det vill säga samma år som Västtyskland bildades. Spindeln i nätet var en man vid namn Albert Schnez, född 1911, överste under andra världskriget och senare hög officer inom den västtyska armén Bundeswehr.

I toppskiktet fanns även Hans Speidel, som senare kom att bli Natochef över de allierade styrkorna i Centraleuropa, och Adolf Heusinger, även han senare en hög officer i Bundeswehr. Den tidigare generalen Anton Grasser blev vapenansvarig. Efter kriget arbetade han inom polisväsendet med bland annat ansvar för de taktiska enheterna i händelse av krig, en utmärkt position.

Albert Schnez beskrivs som en enstöring och en ”energisk organisatör”. Nätverket, som kallades för Försäkringsbolaget av de sammansvurna (därav dokumentets namn), tycks ha varit mycket välorganiserat. Man samlade in donationer och upprätthöll en sorts underrättelsetjänst som förhörde nya medlemmar och samlade information om politiker på vänsterkanten.

Kodnamn: Krypskytt

Enligt bedömare bör dokumentet tolkas med en viss försiktighet, eftersom det inte är komplett. Men oavsett det visar dokumentet hur sårbara de demokratiska tyska institutionerna var under de första åren efter kriget.

Den dåvarande förbundskanslern Konrad Adenauer fick kännedom om nätverket redan 1951, men beslöt att inte ingripa. Kanske för att han ville undvika konfrontation med veteraner från Wehrmacht och Waffen-SS. Eller för att det nya Västtyskland och de gamla nazisterna de facto hade samma mål: att skydda landet från en kommunistisk invasion.

Andra dokument som Der Spiegel tagit del av tyder på att Albert Schnez hade ett visst samarbete med Organisation Gehlen, föregångaren till BND, där Schnez gick under kodnamnet ”Schnepfe” (Krypskytt, egentligen fågelarten snäppa).

Vad som hände med ”Försäkringsbolaget” är det ingen som vet. Antagligen upplöstes det, om inte annat när Bundeswehr bildades 1955. Albert Schnez dog 2007, utan att någonsin ha vittnat offentligt om den hemliga armén.