Chonticha Jaengrow, 23 år gammal, har gripits flera gånger men ger aldrig upp kampen för demokrati i Thailand. Foto: SVT

Chonticha vägrar ge upp demokratikampen i Thailand

Uppdaterad
Publicerad

Resebyråerna beskriver Thailand som mixen av mjuka stränder, snorkling och shopping. Men landet styrs numera av en järnhård militärdiktatur som konsekvent fängslar oppositionella. SVT åkte till huvudstaden Bangkok för att träffa en av huvudpersonerna i landets nya demokratirörelse.

Chonticha Jaengrow är en späd 23-åring som möter oss i en konsertlokal i Bangkok. Hon studerar samhällsfrågor vid Thammasat universitetet i Bangkok och är en av de ledande inom den nya demokratirörelsen.

Här håller hon och andra oppositionella på med att förbereda en konsert med musik och dans mot diktaturen.

– Visst är jag rädd, men samtidigt måste jag vänja mig vid det här klimatet, säger hon och ger instruktioner till scenarbetarna.

Har gripits flera gånger

Chonticha Jaengrow har gripits flera gånger, men hittills alltid släppts igen. Senast greps hon för att hon och andra aktivister samlats fler än fem personer på en plats. De anklagades för att ha uppviglat folket.

– Jag och ett tiotal andra studenter greps vid en aktivitet vi gjorde och de tvingade oss att skriva under ett papper med tre punkter. Ett, vi får inte fortsatt vara politiskt aktiva. Två, vi får inte resa utomlands. Tre, om vi fortsätter att vara politiskt aktiva så kommer vi bli åtalade i militärdomstolen, berättar hon.

Svår balansgång för kritiker

Chonticha Jaengrow släpptes efter två veckor. Hotet om ett militäråtal hänger fortfarande över henne men ändå fortsätter hon. För det går att kritisera regimen, bara man inte gör det helt öppet. Men det går inte att kritisera kungen, då riskerar man 30 års fängelse. Så det är en skör tråd hon balanserar på.

– Om du frågar om jag känner mig trött på det hela är svaret nej, jag vill fortsätta att kämpa för samhället, säger hon och tillägger:

– Rädslan gör att jag känner mig motiverad att fortsätta.

Chonticha Jaengrow växte upp i en militärfamilj, både pappa och farfar var militärer. Det har präglat hennes uppväxt men där finns också förklaringen till att hon nu valt sida, mot militären.

– Jag har tvingats leva inom militärens ramar, jag fick inte tänka själv, har inte haft någon yttrandefrihet och inte haft någon möjlighet att uttrycka mina tankar och idéer. Så när det blev militärdiktatur bestämde jag mig för att göra något åt saken, för att inte militären ska använda de här metoderna på hela det thailändska samhället.

Landet styrs med järnhand

Militären grep makten 2014. Det sägs att de gjorde det för att kungen är döende. Det saknas en kapabel tronarvinge när han dör, och den dagen han dör riskerar landet att hamna i kaos.

Under tiden fängslar och åtalar juntan oliktänkande, spärrar in de som protesterar offentligt, censurera medierna, och begränsar all politisk kritik.

”Dröm att samhället ska demokratiseras”

Kritiken från människorättsorganisationer världen över har varit kraftig. Det gäller tortyr, olagliga frihetsberövanden och mord på oliktänkande.

– Det jag tycker är skrämmande är att det thailändska samhället har vant sig vid att myndigheterna använder våld mot befolkningen. Det är faktiskt mer skrämmande än när de använder våld mot oss, säger Chonticha Jaengrow, som inte givit upp hoppet om att Thailand skall bli en demokrati.

– Min dröm är att samhället ska bli demokratiserat och att folket ska ha få sina röster hörda genom ett demokratiskt val. Att vi får ett samhälle där man respekterar de mänskliga rättigheterna och att alla ska ha möjligheten att tänka och kunna uttrycka sig fritt. Jag drömmer om ett samhälle där vi kan leva tillsammans även om vi tänker och tycker olika.

SVT PLAY| Korrespondenterna från tisdag 10/5 20.00: Se reportaget om Chonticha Jaengrow och andra reportage om vad som sker i militärdiktaturens Thailand, utom synhåll för turisterna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.