Libyens nationella armé (LNA). Khalifa Haftar, i blå kavaj. Arkivbild. Foto: Francois Mori/AP/TT

Ingen vapenvila – fortsatta strider i Libyen

Uppdaterad
Publicerad

FN:s uppmaning till vapenvila i Libyen under två timmar på lördagen hörsammades inte. I stället fortsatte striderna söder om huvudstaden Tripoli. Minst 21 personer har dödats sedan Haftars offensiv inleddes, enligt regeringen.

I ett uttalande bad FN de stridande parterna att utlysa vapenvila mellan klockan 16 och 18 på lördagen, i syfte att låta civila och skadade fly området.

Trots detta fortsatte striderna. Krigsherren Khalifa Haftars styrkor uppger att de har genomfört en första flygräd mot en förort till Tripoli. Samtidigt tillkännager regeringsstyrkor en motoffensiv för att försvara den libyska huvudstaden.

– Det blev ingen vapenvila, men vi hoppas fortfarande på positiv respons, säger Jean Alam, talesperson för FN:s Libyeninsats.

I Tripoli växer oron och människor köar utanför bensinstationer och mataffärer medan det rapporteras om strider utanför staden.

Talespersonen Mohamed Gnounou från Tripoli-regeringens armé säger på en presskonferens att en motoffensiv ska ”rensa alla libyska städer på angripare och olagliga styrkor”.

Nära Tripoli

USA har under söndagen evakuerat delar av sin styrka som befinner sig i Libyen, enligt USA:s försvarsmakt som dock inte anger hur många soldater som lämnat landet.

Meddelandet om flygräden gjordes på Libyens nationella armés (LNA) Facebooksida. Haftar har med sin milis LNA de senaste dagarna ryckt fram mot Tripoli, där den av FN erkända regeringen har sitt säte. Milisen är en av flera som vuxit fram sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades 2011.

LNA intog på lördagen byn Suq al-Khamis, cirka fyra mil söder om huvudstaden. Samtidigt befann sig fler LNA-styrkor bara omkring tre mil väster om Tripoli.

Varnar Haftar

FN:s säkerhetsråd har varnat Haftar för att fortsätta sin offensiv. Efter ett snabbinkallat möte bakom stängda dörrar uppmanade säkerhetsrådet Haftar att stoppa offensiven.

Libyens premiärminister Fayez al-Sarraj har anklagat Haftar för att ha förrått honom, och varnar för ”ett krig utan vinnare”.

Experter bedömer att Haftar överskattar sin militära förmåga efter en rad framgångsrika operationer som har lett till att han kontrollerar hela östra och stora delar av södra Libyen.

– Han står inför ett utdraget krig söder om Tripoli, eller ett stort nederlag, säger Wolfram Lacher, forskare vid institutet Stiftung Wissenschaft und Politik (SWP), till AFP.

Fakta: Kaoset i Libyen

  • Libyen är splittrat i olika delar som styrts av olika politiska fraktioner.
  • Demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten under början av 2011 utlöser en väpnad revolt mot diktatorn Muammar Gaddafi. Den 20 oktober fångas han och dödas i hemstaden Sirte öster om Tripoli, och en övergångsregering bildas.
  • Under de kommande åren leder attacker mot ambassader, däribland USA:s, till att flera länder kallar hem ambassadpersonal från Libyen.
  • Efter en maktkamp mellan flera grupper 2014 bildas två regeringar. I Tripoli, huvudstaden som ligger i den västra änden av landets Medelhavskust, finns en internationellt erkänd enhetsregering. I Tobruk, en kuststad i öst, finns en annan regering som stödjs av fältmarskalken och krigsherren Khalifa Haftar.
  • Västmakter anser att Tripoliregeringen är det bästa alternativet för att stävja ett rådande kaos med extremistiska och islamistiska grupperingar. Tobrukregeringen får å sin sida stöd för sin sak av Egypten och flera arabländer, som anser att dess hårdhandskar är det bästa alternativet.
  • Sommaren 2017 enades sidorna i princip om vapenvila. I maj i fjol kom de överens om att hålla president- och parlamentsval, men några sådana har ännu inte hållits.
  • Parallellt med det instabila läget i landet har Libyen också blivit en knutpunkt för smuggling av migranter och flyktingar till Europa, inte minst från afrikanska länder söder om Sahara.

Källa: Landguiden/UI med flera

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.