Karas släkt rycks bort från sin historiska jord

Uppdaterad
Publicerad

I norra Irak rasar i all tysthet en konflikt mellan kurdiska klanledare och assyriska byar – om färskvatten, åker- och betesmark och oljefyndigheter. SVT Nyheter reste med svensk-assyriskan Kara Hermez till hembyn Khali Lane i Nahlabergen i norra Irak.

Husen i Nahla-bergen är funktionella envåningshus med räta vinklar och raka linjer. Assyrierna i Nahla slogs mot diktatorn Saddam Hussein och husen i Nahla förstördes inte mindre än fem gånger i olika vedergällningsaktioner av Saddams säkerhetssyrkor.

Därför var det ingen idé att lägga ner för mycket arbete och pengar på att bygga nytt eftersom husen när som helst kunde demoleras igen.

Nahlabergen i norra Irak. Foto: Marco Nilson

Men efter dikatorn Saddams fall 2003 hotas nu de assyriska byarna av de kurdiska grannarna, de forna vapenbröderna i kampen mot Saddam Hussein, bland annat av släktingarna till KRG:s president, Massoud Barzani:

– Hoten kommer från släktingar till Massoud Barzani. De skickar hit provokatörer som hotar att döda oss eller provocera fram bråk, säger bonden Josef Odisho bekymrat mellan bräkande får i de fortfarande snöklädda dalarna.

Många har flytt

Just i Kahli Lane finns ingen familj som inte har syskon, kusiner och barn som flytt till USA, Storbritannien och Sverige. Och flykten bara fortsätter. Kara Hermez och hennes familj flydde första gången 1991 när hon bara var fyra dagar gammal.

LÄS MER: Assyrierna håller på att försvinna från Irak

Under åtta år försökte familjen Hermez komma tillbaka innan de till slut gav upp och hamnade i Södertälje 1999. Men Kara kan aldrig sluta att tänka på sin hemby och assyriernas fortsatta flykt, tankar som ständigt plågar henne.

Alla här vittnar om hur byarna fortfarande töms på folk, numera efter trakasserierna från de kurdiska klanledarna i grannbyarna.

Binkhas Hermez är en av få assyrier som flyttat tillbaka till Irak. Foto: Marco Nilson

– Jag får så dåligt samvete för att jag har lämnat hembyn – det känns som jag lämnat byborna här i sticket. I Sverige är man ju svensk, men i Irak får jag en ny identitet , jag blir assyrier och deras börder och sorger blir ens egna, säger hon.

Karas pappa Binkhas är en av de få assyrier som flyttat tillbaka till Irak och försökt bryta mönstret av flykt. Nu står vi alla tre på familjens tak och blickar ut över de delvis snötäckta åkrarna i det förtrollande släpljuset strax före solnedgången.

Binkhas, som vigt en stor del av sitt vuxna liv åt den väpnade kampen mot Saddam, ser ut över dalen och bergsryggarna, pekar med handen och säger eftertänksamt:

– Bakom de här bergen fanns 30 assyriska byar. I dag finns bara sju kvar. Alla har flyttat, till Mosul, Bagdad, och sedan till Europa, USA och Australien. Nu har kurderna tagit över byarna.

Josef Malek Koshaba, ledare för assyrierna i Nahla Foto: Marco Nilson

”Konfiskerats av kurder”

Två timmars bilfärd därifrån på vindlande bergsvägar, strax utanför staden Duhok, bor Josef Malek Koshaba, före detta general i den irakiska armén och i dag ledare för de kristna assyrierna i Nahlabergen.

– Bara i regionen Duhok har 56 assyriska byar helt eller delvis tagits över och konfiskerats av kurder. Vi har gått till domstol men även när domstolarna dömt till vår fördel görs ändå inget i praktiken. De som konfiskerat marken står över lagen, säger den före detta generalen.

ANALYS: Kurderna intar områden när IS drivs tillbaka

I skuggan av kampen mot IS

De kurdiska klanledarnas markkonfiskering sker i dag i skuggan av offensiven mot terrornätverket IS. Och det är en kamp där kurderna och det kurdiska självstyret, KRG, spelat en mycket viktig roll. Därför har KRG fått militärt stöd från bland annat USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Sverige. Men Josef Malek Koshaba menar att omvärlden blundar för vad som händer i skuggan av kriget mot IS.

Falah Mustafa Bakir, utrikesminister KRG (det kurdiska självstyret). Foto: Marco Nilson

– Vi vill ju att väst ska hjälpa kurderna, men USA och Europa måste också ställa krav på KRG, så att svaga grupper inte förtrycks och att deras mark inte tas ifrån dem. Men i dag är det ingen som frågar oss.

Jag frågar om han tror att det kommer att finnas några assyrier kvar i KRG om 50 år.

– Inte ens om tio år kommer assyrierna att finnas kvar, inte om de fortsätter med den politik de i dag bedriver, inte ens om tio år.

”De får döda mig först”

När jag frågar Binkas Hermez, Karas pappa, om han är orolig för att de kurdiska grannarna också ska ta hans hus, säger han:

– Det beror på om du är stark. Jag har bestämt att jag ska dö här. Vad ska de göra? Välkommen, men då får de döda mig först, svarar den gamle gerillaledaren och drar med fingret över struphuvudet.

TV: Se inslaget i SVT:s Korrespondenterna

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.