• Viktigt meddelande:

    Kraftig rökutveckling från industribrand i Halmstad. Boende i närheten uppmanas att hålla sig inomhus och stänga ventilationen Läs mer

USA:s utrikesminister Mike Pompeo skriver på Twitter att USA kommer införa sanktioner mot Irans information- och kommunikationsminister Mohammad Javad Azari Jahromi. Pompeo skrivet att anledningen är att han: ”hjälpt till att stänga ner Irans internet”. Foto: Andrew Harnik/APVisa alla (2)
Visa alla (2)

USA inför sanktioner mot Irans kommunikationsminister

Uppdaterad
Publicerad

Internet börjar gradvis öppnas upp igen i Iran efter över hundra timmar av nästan total radioskugga. Samtidigt inför USA sanktioner mot informations- och kommunikationsministern Mohammad Javad Azari Jahromi för att han ”hjälpt till att stänga ner internet i Iran”.

En vecka har gått sedan proteserna i Iran bröt ut och det har rått en nästan fem dagars lång tystnad från landet.

Tillgängligheten till internet har legat på ungefär fem procent, men sedan torsdagen har det sakta men säkert börjat öppnas upp igen på flera håll i Iran.

Allt medan internet tillgängliggörs sprids videor som visar hur demonstranter blir beskjutna, rapporterar bland annat människorättsorganisationen Amnesty International på Twitter.

Också BBC Persia har fått tillgång till videor som visar sammandrabbningar mellan polis och demonstranter i huvudstaden Teheran, även om det ännu inte är verifierat exakt vilken dag detta ska ha skett på.

”USA kommer avslöja förtryck”

USA:s utrikesminister Mike Pompeo skriver på Twitter att USA kommer införa sanktioner mot Irans information- och kommunikationsminister Mohammad Javad Azari Jahromi. Pompeo skrivet att anledningen är att han: ”hjälpt till att stänga ner Irans internet”.

Detta kommer en dag efter att Pompeo uppmanat iranierna att börja dela bilder och andra bevis på förtryck som skett under dagarna de varit avskurna från omvärlden. På både persiska och engelska, skrev han dessutom att USA kommer avslöja Irans förtryck och svara med sanktioner.

Över hundra döda

Amnesty International säger sig kunna bekräfta minst 106 dödsfall, en siffra som avfärdats av Iran som rena spekulationer, skriver Al Jazeera.

Iranska myndigheter har medgett att flera människor omkommit under veckans oroligheter, men inte gått ut med ett exakt antal. Dessutom beskylls dödsfallen på ”utländska fiender”.

”Kan dömas till dödstraff”

Över tusen personer har gripits under veckans protester, enligt iranska myndigheter som kallar dem för ”upprorsmakare”.

Enligt en talesperson för iranska domstolsväsendet har ungefär hundra ledare för protesterna gripits av landets revolutionsgarde, rapporterar Reuters.

I den iranska, och väldigt konservativa, tidningen Kayhan, påstods det tidigare i veckan att vissa av de som gripits kan komma att dömas till dödsstraff, rapporterar AP. Något som nu oroar många både inne och utanför landet.

Protesterna i Iran

Visa

15 november: Regeringen meddelar utan förvarning att priset på bensin höjs med 50 procent och inför en ransonering på 60 liter per månad. Bensinpriset för mängder över 60 liter höjs med 300 procent. Inkomsterna ska gå till ekonomiska bidrag till 18 miljoner hushåll.

Demonstrationer inleds i städer över hela landet. Vägar blockeras och offentliga byggnader attackeras.

I staden Sirjan, i södra Iran, sker våldsamma sammandrabbningar där demonstranter försöker sätta eld på bensinstationer. Polisen och revolutionsgardet slår tillbaka protesterna, enligt den halvstatliga nyhetsbyrån Isna.

16 november: Nya demonstrationer inleds i en rad städer, däribland huvudstaden Teheran där bilförare blockerar vägar. I staden Yazd, i centrala Iran, drabbar demonstranter och polis samman. Minst 40 människor grips enligt myndigheterna.

Internet begränsas nästan helt på order av Irans högsta nationella säkerhetsråd. Åtgärden stoppar flödet av videoklipp som sprids på sociala medier.

17 november: Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei ställer sig bakom prishöjningen på bensin och anklagar ”huliganer” för att ligga bakom oron i landet. Efter uttalandet drar parlamentet tillbaka en motion om att stoppa prishöjningen.

Även president Hassan Rohani går ut till försvar av prishöjningen och varnar för att Iran inte accepterar ”otrygghet”.

Vita huset fördömer Iran för användningen av dödligt våld och säger att USA ”stödjer det iranska folket i dess fredliga protester mot regimen”. Antalet dödsoffer stiger från några få till minst tolv, uppger myndighetskällor för BBC.

18 november: Oroligheterna fortsätter. Befälhavaren för Basijmilisen – som är underställd revolutionsgardet – anklagar USA för att ligga bakom en komplott mot Iran. Statlig tv, som sällan rapporterar om missnöjesyttringar, sänder bilder på maskerade män som sätter byggnader i brand.

Minst 100 banker bränns ned eller plundras enligt myndigheterna. Enbart i staden Isfahan bränns 69 bankkontor ned eller vandaliseras medan två militäranläggningar förstörs och 28 bussar bränns upp.

19 november: Amnesty International rapporterar att över 100 demonstranter dödats i drygt 20 städer sedan oroligheterna inleddes. Människorättsorganisationens underlag pekar på att säkerhetsstyrkor använt skarp ammunition.

Iranska myndigheter meddelar att tre medlemmar i säkerhetsstyrkorna dödats i en knivattack i närheten av Teheran.

20 november: Irans president Hassan Rohani utropar seger över de ”utländska fiender” som han anklagar för att ligga bakom den senaste veckans våldsamma protester.

Källa: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer