Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Den häktade mannens försvarsadvokat uppger att mannen nekar till brott Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/AP/TT

Iranier häktad misstänkt för folkrättsbrott 1988 – greps på Arlanda

Uppdaterad
Publicerad

En iransk medborgare har häktats misstänkt för folkrättsbrott och mord. Han greps i helgen på Arlanda flygplats och brotten ska ha begåtts i Karaj i Iran under sommaren 1988.
Mannen hävdar själv att han blivit ihopblandad med en annan person.

Det var i lördags, strax efter lunchtid, som mannen greps på Arlanda flygplats, uppger polisens presstalesperson till SVT Nyheter i ett mejl. 

Den 58-årige mannen var anhållen i sin frånvaro och greps direkt vid ankomsten, skriver polisen. Han har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för folkrättsbrott begånget under perioden den 28 juli till den 31 augusti 1988 i Karaj i Iran.

– Det är ett felaktigt beslut, min klient är oskyldig. Han har blivit sammanblandad med en annan person, en namne, säger 58-åringens försvarsadvokat Lars Hultgren.

Den misstänkte mannen befann sig i Sverige för att hälsa på släktingar, enligt advokaten.

Systematiska avrättningar runt om i landet

Iran hade en omtumlande tioårsperiod som startade 1978. Så snart massprotesterna i landet hade lett till en revolution som innebar både ett regim- och statsskicksbyte attackerades Iran av grannlandet Irak och kastades in i ett åtta år långt krig

Strax före krigets slut utsattes tusentals politiskt oppositionella för både påtvingade försvinnanden och systematiska avrättningar under sommaren 1988, skriver människorättsorganisationen Amnesty International

Avrättningarna ska ha skett på minst 32 platser runt om i landet, bland annat i Karaj. Det vill säga samma period som den 58-årige mannen misstänks ha begått folkrättsbrott.

– Man räknar med att det kan vara uppemot 5 000 människor som avrättades, samtidigt som det finns de som hävdar att det rör sig om ännu fler. Och detta skedde under nästan tre månader från och med juli 1988, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet.

Över 30 år sedan

Under åren har flera högt uppsatta politiker blivit utpekade för inblandning i avrättningarna och för att ha ingått i den så kallade ”dödskommissionen”. Bland andra den konservative Ebrahim Raisi som varit presidentkandidat och numera är högste chef för Irans rättsväsende, skriver bland annat AP.

Enligt Rouzbeh Parsi är det inte helt tydligt vem som initierade dessa avrättningar, som beskrivits som en mörk fläck i Irans efterrevolutionära historia.

– Vad vi vet är att Khomeini själv utfärdade två fatwor för att gå igenom de domar som redan fanns. Det här var alltså inte personer som greps då, utan som redan satt i fängelse och redan hade blivit dömda, säger Rouzbeh Parsi. 

Iran har officiellt inte erkänt dessa övergrepp trots att det nu gått över 30 år. Men de har heller inte förnekat avrättningarna. Och anhöriga runt om i världen fortsätter att söka svar och skipa rättvisa.

– Iran har aldrig sagt att det inte har hänt, men de pratar inte heller om hur det gått tillväga och hur många det gäller, säger Rouzbeh Parsi.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer