Avtalet slöts i november på de globala klimatförhandlingarna COP27 i Egypten. Nu har vatten från Genesarets sjö i Israel börjat flöda i kranarna hemma hos invånarna i Jordaniens huvudstad Amman. Där har man bara vatten i kranarna 36 timmar i veckan.

Arkitekterna bakom avtalet är organisationen Eco Peace som bland annat finansieras av svenska Sida.

– Vi är en region som förknippas med våld och konflikter och där förtroendet är lågt. Men kan vi lösa gemensamma utmaningar i ljuset av klimatförändringarna kan vi också skapa en fredligare relation, säger Yana Abu Taleb, kampanjchef i Mellanöstern.

Exportera vatten

I Jordanien håller vattnet bokstavligen på att ta slut. Just nu lever man på de sista underjordiska vattenreserverna som pumpas upp dubbelt så snabbt som de fylls på. Döda havet sjunker med 1,4 meter om året och Jordanfloden krymper, dels på grund av att grannländerna avvattnar floden, dels på grund av klimatförändringarna. Det regnar allt mindre och medeltemperaturen stiger.

Israel planerar att bygga en avsaltningsanläggning vid Medelhavet och forsla vattnet i pipelines till grannlandet. I gengäld ska Israel importera grön solel från Jordanien. Israel har svårt att nå sina klimatåtaganden under Parisavtalet och har ont om markytor där man kan anlägga sol- eller vindkraftsparker. Jordanien däremot är ett till ytan större land som kan bygga stora anläggningar.

Men freden med grannlandet är bräcklig och Israel betraktas fortfarande som en ärkefiende. Därför har avtalet också väckt protester.

Måste agera

– Hur ska vi våga vara beroende av Israel för nåt så livsviktigt som vatten? Tänk om de vid nästa konflikt stänger av kranen, undrar Mahmoud Oran, ordförande Jordaniens lantbrukare.

Men Yana Abu Taleb från Eco Peace är övertygad om att det är vägen framåt.

– Jag förstår oron, vatten handlar om nationell säkerhet. Men vi har så bråttom att vi måste agera och avtalet är starkt eftersom det bygger på ömsesidigt beroende.