Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
EU-kommissionens ordförande Ursula Von Der Leyen och Europeiska Rådets ordförande Charles Michel firar att unionen efter svåra förhandlingar enats. Foto: Stephanie Lecocq, TT.

EU-ledarna överens om långtidsbudget och coronapaketet

Uppdaterad
Publicerad
Efter fyra dagar och två nätters förhandlingar enades EU-ländernas ledare tidigt i morse om långtidsbudgeten och coronapaketet.
– Vi gjorde det! EU är starkt, EU är förenat, säger EU:s rådsordförande Charles Michel på en presskonferens tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, skriver TT.

– Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu. Vi har visat tilltro till vår gemensamma framtid, tillägger Michel.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron och Belgiens premiärminister Sophie Wilmès var positiva till uppgörelsen.

– En historisk dag för EU, skriver Macron på Twitter.

– En bra uppgörelse. Aldrig förr har EU beslutat att investera så ambitiöst i framtiden, skriver Wilmès

Uppgörelsen innebär ett coronastöd på 750 miljarder euro, varav 390 miljarder i bidrag. Långtidsbudgeten landar i sin tur på 1 074 miljarder euro för åren 2021-27.

När det gäller stödpaketet har bidragsdelen i stödpaketet sänkts till 390 miljarder euro, medan lånedelen ligger på 360 miljarder. Fördelningen innebär en relativt stor förskjutning från utgångsläget med 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån, men ligger ännu längre från Sveriges och de fyra andra sparsamma ländernas utgångsbud på att hela paketet skulle bestå av lån. Under helgens förhandlingar sträckte sig ”de sparsamma” till att 375 miljarder kunde betalas ut som bidrag.

Större rabatt för Sverige

Uppgörelsen innebär att Sverige får en rejält högre rabatt på EU-avgiften, på nästan 11 miljarder kronor om året – 1 069 miljoner euro.

Den ökande budgeten gör ändå att Sveriges EU-avgift kommer att öka i reda pengar, med ungefär sex miljarder kronor till runt 45 miljarder om året. Som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) beräknas den dock bli ungefär lika stor som de senaste sju åren – drygt 0,8 procent av BNI – vilket riksdagen krävt för att kunna godkänna en uppgörelse

Sveriges förhandlare godtog kompromissen sent i går kväll. Statssekreterare Paula Carvalho Olovsson förklarade strax efter kl 23 i går kväll för den svenska presskåren varför Sverige nu är redo att säga ja.

– I det förslaget som ligger nu så ser vi flera saker som har gått vår väg, vad gäller klimatambitioner, rabatter och villkor, sade hon.

– Frågan om rättsstatsprincipen har vid sidan om bidragen varit den allra svåraste, men jag tror att den kan gå vägen, gör den inte det så blir det ingen uppgörelse, sade Carvalho Olovsson.

OK från EU-nämnden

Sent på kvällen gav också riksdagens EU-nämnd grönt ljus. Nämndens ordförande Åsa Westlund (S) meddelade att det är fritt fram för Stefan Löfven att godkänna förslaget.

– Jag skulle säga att han har fått ett väldigt tydligt mandat att säga ja, säger hon till TT.

Kort om kompromissförslaget

Visa

Här är några av de viktigaste delarna i Charles Michels senaste kompromissförslag:

Coronastödet landar på 750 miljarder euro, varav 390 i bidrag och 360 i lån.

Flera av de EU-fonder som skulle fått extrapengar ur coronastödet har minskats rejält, däribland den klimatomställningsfond som nu får nöja sig med grundbiten på 7,5 miljarder euro från långtidsbudgeten samt ett coronatillägg på 10 miljarder. För att få klimatpengar behöver man heller inte längre lova att vara nationellt klimatneutral år 2050.

En extra mening förs in i ordalydelsen om rättsstatsprinciperna för att betona att granskningar utförs ”opartiskt och bevisgrundat”.

Länder föreslås få behålla 25 procent av de tullintäkter man tar ut, i stället för 20 procent i tidigare förslag.

Långtidsbudgeten för åren 2021-27 föreslås uppgå till 1 074 miljarder euro, en bantning med 26 miljarder jämfört med EU-kommissionens förslag. Fem länder föreslås få rabatter på sina medlemsavgifter: Tyskland får 3 671 miljoner euro om året (oförändrat jämfört med senaste förslag), Nederländerna får 1 921 (+ 345 miljoner i rabatt), Sverige 1 069 (+ 246), Österrike 565 (+ 278) och Danmark 322 (+ 100).

Källa: TT/Europeiska rådet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer