Revolutionen i Iran 1979 var det första i sitt slag där stora mängder obeväpnade människor lyckades fälla landets ledare.

– Vi ville göra revolution mot shahens diktatur för att få rättvisa, frihet och demokrati. Vi hade stora hopp, men tyvärr blev det inte så som vi ville. Ayatollorna tog över makten, säger regissören Nahid Persson Sarvestani,.

Hon har gjort flera dokumentärer som berör det som kom att kallas för den islamiska revolutionen, dels ”Drottningen och jag”, och dels ”Min stulna revolution”.

”Halva min släkt migrerade”

Resultatet av revolutionen märks av än i dag. Iran är en islamisk republik där religionen präglar makten i samhället.

Bland annat till följd av kriget på 80-talet och på grund av det politiska förtrycket flydde många landet. I dag bor miljontals iranier i andra länder i världen.  

– Man kan inte lägga effekterna av revolutionen bakom sig. För mig så innebar det att hela min familj och halva min släkt, i stort sett alla våra vänner, migrerade från Iran till de länder vi fick visum till och som vi nu kallar våra nya hemländer, säger civilingenjören Jamak Rezaie.

Alla vågar inte prata öppet

Hon har bott i Sverige sedan hon var 12 år och behövt söka sin identitet, både som iransk och svensk.

– I dag har jag accepterat båda kulturer och gör anspråk lika mycket på min svenskhet och iranskhet, säger hon.

Trots att det har gått 40 år sedan revolutionen vågar inte alla öppet berätta om sina erfarenheter och en tystnadskultur har uppstått.

– Jag tycker inte att folk har något att förlora just nu, för värre kan det inte bli, säger Nahid Persson Sarvestani.