Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Kinas ledare ökar trycket på landets minoriteter Foto: Zsolt Czinkóczky/SVT

Kinas ledare ökar trycket på landets minoriteter

Uppdaterad
Publicerad

När det nya skolåret inleddes hade skolböcker skrivna på mongoliska tagits bort och ersatts med böcker skrivna på kinesiska. Lärare som protesterade varnades av myndigheterna och flera tusen personer har gripits enligt den USA-baserade människorättsgruppen Southern Mongolian Human Rights Information Center (SMHRIC).

I en Stockholmsförort möter vi Baolige Wurina. Han är oroad över utvecklingen i hemlandet och för sin egen framtid. Baolige Wurina lämnade inre Mongoliet för mer än tio år sedan efter det att han, enligt egen utsago, blivit misshandlad vid två tillfällen som straff för sin politiska kamp för större rättigheter för de etniska mongolerna.

Att myndigheterna bestämt att tre ämnen ska undervisas på kinesiska istället för mongoliska ser han som en medveten strategi från kommunistpartiet.

– Det här är något de arbetat med länge, förklarar Baolige Wurina.

I inre Mongoliet bor drygt 25 miljoner människor, en knapp fjärdedel är etniska mongoler. Att protesterna blivit så omfattande förvånar många.

Peter Dahlin som är Kinaexpert och människorättsförsvarare berättar att myndigheterna slår till mot oliktänkande i inre Mongoliet på samma sätt som de gör i Tibet och Xinjiang.

– Det är en kombination av massgripanden och försvinnanden. Det är många som sätts i hemligt förvar och vi har i vissa fall sett att även deras advokater har försvunnit, berättar Peter Dahlin vid organisationen Safeguard Defenders.

Nödvändig förändring enligt regimen

Ett av President Xi Jinpings kända citat lyder ”alla etniska grupper måste sluta sig samman lika nära som kärnorna i ett granatäpple”.

Skolreformen ska förbättra minoriteters kunskaper i kinesiska och det kommer att öka deras ekonomiska välstånd menar myndigheterna. Men etniska mongoler anser att det är ett ännu ett ingrepp för att krossa deras kulturella identitet.

Kocken Baolige Wurina har fått avslag på sin asylansökan och ska utvisas till hemlandet. Trots att han riskerar både tortyr och ett långt fängelsestraff i Kina vill han inte belägga sig själv med munkavle.

-Det som är viktigare än mitt eget liv är jag får berätta för världen om förtrycket i inre Mongoliet, säger Baolige Wurina. 

Inre Mongoliet är ett område på provinsnivå i Kina, en så kallad autonom region, precis som Tibet och Xinjiang. Det bor ungefär 25 miljoner människor i Inre Mongoliet.

Skolreformen började i somras och innebär en ny språkpolitik i Kina. Tidigare har minoriteter fått undervisning på sina egna språk, men som en del i en större trend mot centralisering i Kina ska även minoriteter nu gå i skolan på kinesiska.

I Xinjiang och Tibet är all undervisning sedan länge på standardkinesiska.

Protesterna i Inre Mongoliet började i augusti, och i slutet av augusti eskalerade de. Tusentals människor samlades i offentliga protester, enligt tidningen The Guardian.

Lagen om kinesisk-språkig undervisning är en del av president Xi Jinpings politik som syftar till mer nationalism och ideologi i det kinesiska samhället.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer