Foto: SVT

Kinesers beteende och vanor ska övervakas

Uppdaterad
Publicerad

Användandet av sociala medier och appar växer explosionsartat i Kina. Men nu ska massiv digital datainsamling användas för att kartlägga – och betygsätta – varje medborgares beteende på nätet.

Mer än 500 miljoner kineser använder landets mest populära app, Wechat, för att kommunicera, betala på restauranger, skicka pengar och boka resor.

– Varje gång jag återvänder till Kina använder jag den här för att köpa flygbiljetter. Eller för att ta taxi. Det är väldigt sällan jag använder kontanter, säger Xia Yan, som studerar webbutveckling i Stockholm.

– Jag har aldrig sett en kines som inte använder den här appen.

Hon oroar sig sällan över faktumet att det går att se vad hon pratar om, vad hon köper och vart hon åker. Men bekvämligheten har ett pris – den möjliggör övervakning på helt ny skala. Sedan förra året bygger Kina vad som kallas för ”ett socialt kreditsystem”.

Exponera dem offentligt

– Att skynda på bygget av det sociala kreditsystemet är en viktig grund för att fullständigt genomföra vetenskaplig utveckling och bygga ett harmoniskt socialistiskt samhälle. Det är en viktig metod för att förbättra den socialistiska marknadsekonomin, förstärka och förnya samhällsstyret, sade nyhetsankaret Li Zimeng när statliga centraltelevisionen CCTV rapporterade om planerna.

2020 ska systemet stå färdigt. Då ska varje kinesisk medborgare ha en så kallad ”social kreditkod” kopplad till sitt id-kortsnummer. I den ska bland annat information samlas om personens ekonomiska kreditvärdighet, brottsregister, och beteende på nätet.

Kinesiska telefonnummer, även kontantkort, måste registreras på ett verifierat namn, och det är ett krav som även ska genomföras fullt ut på internet. Anledningen är att myndigheterna ska kunna betygsätta användarnas online-beteende.

”Svartlista de personer och företag som luras, sprider rykten, skadar andras rättigheter och begår andra allvarliga aktiviteter”, står det i planen för systemet, som har publiceras i ett flertal kinesiska medier – bland annat kommunistpartiets organ Folkets dagblad.

Rykten är även vad regimen brukar kalla känslig information som sprids på internet och sedan censureras.

”Begränsa deras beteende online och tillträde till yrkesområden. Meddela relevanta myndigheter och exponera dem offentligt”, fortsätter planen.

Det totalitära informationssamhället

Kritiker, som kolumnisten Mo Zhixu, har kallat det för början på det totalitära informationssamhället. Men myndigheterna behöver de kinesiska IT-jättarnas hjälp för att få tillgång till användarnas data. En av dem, Alibaba, slöt nyligen ett avtal med myndigheter i Shanghai för att utveckla systemet.

Undviker du att posta viss information?

– Det har jag inte gjort ännu, men jag och människor i min närhet skriver inte så känsliga saker, säger studenten Xia Yan.

Hon hoppas att företagen bevarar användarnas integritet. Annars framstår inte tjänsterna längre som lika bekväma.

– Till exempel om regeringen tar all min data skulle jag kanske inte våga använda tjänsterna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.