olet drev fram industrialismen, men leder nu planeten mot randen av en katastrof. I Appalacherna i West Virginia har man brutit kol i över hundra år, men kolet är ifrågasatt. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Kolbrytningen drabbar två gånger – ”svårt att vara mot något när ens plånbok är beroende av”

Publicerad

Kolet drev fram industrialismen, men leder nu planeten mot randen av en katastrof. I Appalacherna i West Virginia har man brutit kol i över hundra år, men kolet är ifrågasatt, och under president Obama infördes en rad regleringar som försvårade för kolindustrin.

– I skolan sa min lärare att jag inte behövde lära mig så mycket, eftersom jag ändå skulle bli kolgruvearbetare och tjäna mycket pengar. 

Det berättar Dustin White för oss, i ett försök att beskriva hur stor betydelse kolutvinningen har och har haft, här i södra West Virginia i USA.  

Idag kallas han för ”Mountain top Hero”, ungefär ”bergstopps-hjälten”, därför att han kämpar för att stoppa dagbrotten på Appalachernas bergstoppar.

Lämnar kvar ett naket landskap

Gruvbolagen ”skalar” av det översta jord- och stenlagret på bergstopparna för att komma åt kolet. Det krävs färre arbetare, och det som blir kvar, när kolet tar slut, är ett naket landskap utan skog. På en karta över delstaten, som Dustin har på en vägg, kan man tydligt se att nästan hela södra delen är täckt av gruvor och dagbrott. Knappt en bergstopp är ”hel”. 

– I princip alla här har en anknytning till kolet, och det är svårt att vara mot något när ens plånbok är beroende av det, säger Dustin, som en slags förklaring till varför inte fler engagerar sig i kampen mot det smutsiga kolet. 

Ett av president Trumps viktigaste löften inför valet var att sätta fart på den döende kolindustrin. Gruvarbetarna lovades jobben tillbaka, men det som har hänt är att fler kolkraftverk har stängt under Trumps första två år än under hela Obamas första presidentperiod.

Kina bygger nya kolkraftverk

Kolbrytningen drabbar två gånger. Först när kolet bryts och forslas bort, när vattendrag blir förgiftade, luften fylls av koldamm och giftiga slaggprodukter samlas upp i jättelika ”sjöar”. Sen när kolet bränns för att bli elektricitet och släpper ut koldioxid i atmosfären som bidrar till klimatförändringarna.  

För att hålla den globala temperaturhöjningen under 1,5 grader måste vi sluta bygga nya kolkraftverk och de befintliga kraftverken måste skrotas inom 40 år. Men även om kraftverken blir färre i USA fortsätter många andra länder, och kanske främst Kina, att ständigt bygga nya.   

Kanske för att kol fortfarande är den största källan till att generera el. Kol är relativt billigt, finns i stora mängder och många elnät är konstruerade för just kolkraft.  

– Jag önskar att den här regionen inte längre ska behöva offra sig för en smutsig energiform, säger Dustin.  

– Jag vill ha en plats som framtida generationer kan vara stolta över.

Korrespondenternas ”Svart som kol” kan ses i SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer