Koldioxid når rekordnivå

För första gången på fyra miljoner år är koldioxidhalten i atmosfären över 400 miljondelar (PPM). – Alarmerande, säger klimatexperten Pär Holmgren.

Det var igår, den nionde maj, som den rekordhöga mätningen på 400 ppm gjordes, som alltså är högst koncentration av koldioxid mätt i atmosfären sedan man började mätningarna 1958.

– Vi håller på att skapa ett förhistoriskt klimat, med enorma och möjligen katastrofala risker för mänskliga samhällen, säger Bob Ward, chef för Grantham-institutet vid ansedda London School of Economics som är inriktat på forskning om klimatförändringar, rapporterar TT.

Entydiga bevis

Sedan 1958 mäts halten koldioxid i atmosfären på en bergstopp på Hawaii. USA-myndigheten NOAA mäter framför allt förhållandena över Stilla havet, från vulkanen Mauna Loa, och det är där man uppmätt rekordnoteringen.

– Det spelar ju ingen roll för klimatet här och nu i dag, utan det är ju mer att det är en väldigt tydlig tröskel som vi passerar. Vi passerade 300 i början av 1900-talet och i dag så ökar det med drygt 2 miljondelar per år så tyvärr är det ju en ökning som dessutom accelererar, säger Pär Holmgren, meteorolog och klimatexpert.

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har stadigt ökat sedan NOAA började mäta, men de senaste tio åren har ökningstakten accelererat.

– Bevisen är entydiga – det är den kraftiga ökningen av koldioxidutsläpp från förbränning av kol, olja och naturgas som orsakar denna ökning, säger Pieter Tans, forskare på NOAA, i ett pressmeddelande.

Ökar hundra gånger snabbare

Koldioxiden står för två tredjedelar av växthuseffekten trots att den bara utgör 0,04 procent av luften. När mätningarna startade uppmättes cirka 317 ppm. Då hade 180 år av industriell revolution redan fått halterna att stiga från cirka 280 ppm.

Om den snabba ökningstakten som skett det senaste decenniet fortsätter, så kommer koldioxidhalten att kanske passera 500 ppm redan till mitten av det här seklet.

– Det går ju helt enkelt åt fel håll just nu, säger Pär Holmgren.

Under de senaste 800 000 åren har mängden koldioxid i atmosfären pendlat mellan cirka 180 ppm under istider och 280 ppm under varma perioder. Men dagens ökning är mer än hundra gånger snabbare än den ökning som skedde när den senaste istiden slutade.

– Vad som händer nu är fortfarande en öppen fråga, det beror på klimatet och är fortfarande något vi kan kontrollera. Knäckfrågan är fortfarande hur mycket vi kommer att fortsätta att förlita oss till fossila bränslen som energikälla, säger forskaren Ralph Keeling.

Måste ta bort gjorda utsläpp

Om uppvärmningen ska hållas under 2 grader som är målet, måste halterna ner igen till 350 ppm menar många forskare, alltså en nivå vi redan har passerat. Det anser ändå Pär Holmgren är realistiskt.

-Ja det är fullt rimligt om vi skulle ha ett helt fossilfritt samhälle, och dessutom på sikt utvecklar teknik som kan ta bort de utsläpp  som vi redan har gjort. Men ju längre det går desto svårare kommer det att bli, och desto mer pengar kommer det kosta och desto mer avancerad teknik kommer vi att behöva.

– Grundproblemet med klimatförändringarna är att de är så långsamma och tröga, så vi kommer inte se full effekt av de utsläpp vi har gjort fram till idag förrän om i storleksordningen ett tusen år. Det är därför som det faktiskt är väldigt skrämmande och alarmerande att vi passerar ytterligare en gräns nu.

På väg mot förhistoriskt klimat?

Visa

För att förstå vad en halt på 400 ppm innebär jämför forskarna med en historisk tid, pliocen, som inträffade för 3-5 miljoner år sedan.

Det bedöms vara senast som jorden upplevde en koldioxidhalt som motsvarar vad vi är på väg mot nu. Då nådde CO2-halten 415 ppm.

Under pliocen var den globala temperaturen tre till fyra grader högre än i dag.

Vid polerna var det kanske så mycket som tio grader varmare.

De stora isarna över Antaktis och Grönland hade inte bildats och havsytan var 5-40 meter högre än i dag.

Följ dagliga uppdateringar av CO2-halten på Twitter: @Keeling_curve

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer