USA:s president Donald Trump Irans president Hassan Rohani. Foto: Jim Watson/TT, AP/TT

Konflikten mellan USA och Iran – detta har hänt

Uppdaterad
Publicerad

Den eskalerande konflikten mellan USA och Iran, som pågått i över ett år, har haft många turer. SVT reder ut alla händelser.

8 maj 2018

Donald Trump tar USA ut ur kärnvapenavtalet med Iran som Barack Obama var med och slöt. Beslutet väcker kritik bland andra världsledare som också ingår i avtalet, men Trump säger att det var en ”dålig affär”, och inför istället striktare sanktioner. Iran uppger dock att de ska fortsätta att följa avtalet.

15 april 2019

USA stämplar iranska revolutionsgardet, en mäktig gren i den iranska militären, som en terrororganisation. Beslutet tas trots protester från Pentagon. Iran svarade med att terrorklassa det amerikanska centralkommandot.

USA drar också tillbaka ett antal undantag från sina sanktioner som man erbjudit vissa länder. Detta påverkar Irans oljeexport negativt.

April 2019

USA:s nya sanktioner leder till en halvering av Irans oljeexport.

5 maj 2019

USA sänder hangarfartyget U.S.S. Abraham Lincoln till Mellanöstern. President Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton beskriver beslutet som ”en tydlig och omisskännlig signal till den iranska regimen att en attack mot USA:s intresse eller allierade kommer att bemötas med obeveklig styrka.”

8 maj

USA meddelar ytterligare sanktioner mot Iran, denna gång mot landets stora export av metaller. Iran svarar med att öka sin produktion av kärnbränsle.

13 maj

Fyra oljefartyg attackeras i persiska viken. Två av skeppen är från Saudiarabien, ett från Förenade Arabemiraten, och ett från Norge.

24 maj

Ytterligare 1 500 amerikanska soldater skickas till Mellanöstern, efter beslut av president Donald Trump.

13 juni

Explosioner skakar två oljetankrar i Omanbukten. Explosionerna, på ett norskägt och ett japanskt fartyg, sker samtidigt som Japans premiärminister är på besök i Teheran för att få slut på spänningarna.

USA publicerar bilder som de påstår visar hur en patrullbåt från det iranska revolutionsgardet närmar sig ett av de attackerade fartygen och demonterar en mina från dess skrov. Priserna på råolja ökar omedelbart efter attackerna.

17 juni

Iran meddelar att man inom kort kommer att överstiga de mängder låganrikat uran man tillåts ha enligt kärnavtalet från 2015. USA meddelar samma dag att man skickar ytterligare 1 000 soldater till Mellanöstern.

20 juni

Iran skjuter ner en amerikansk drönare som flyger på hög höjd över Hormuzsundet. Iran hävdar att drönaren flugit in i iranskt luftrum, något USA förnekar.

President Trump varnar Iran på Twitter och skriver att landet ”begått ett stort misstag”. På frågan om USA kommer att agera militärt mot Iran svarade Trump under dagen ”Ni kommer snart att få reda på det”.

På en presskonferens uppger sedan den amerikanska presidenten att han tror att nedskjutningen var oavsiktlig och genomfördes av någon ”’loose’ och dum”.

New York Times avslöjar att president Trump godkände attacker på en handfull iranska militära mål, bland annat radarstationer och förvaringsplatser för missiler. Enligt tidningen drogs dock beslutet tillbaka av oklar anledning.

18 juli

Det iranska revolutionsgardet beslagtar Panama-flaggade oljetankern MT Riah som anklagas för att smuggla olja. Det sker fyra dagar efter att beskedet om att en oljetanker, baserad i Förenade Arabemiraten, försvinner från radarn. Den befann sig på internationellt vatten utanför Iran.

USA:s president Donald Trump meddelar att den amerikanska marinen har skjutit ned en iransk drönare i Hormuzsundet genom att störa den elektroniskt. Det är det amerikanska örlogsfartyget USS Boxer som ska ha oskadliggjort drönaren på drygt 900 meters höjd.

Trump säger att åtgärden gjordes som försvar eftersom drönaren ignorerade flertalet uppmaningar att avlägsna sig. Irans utrikesminister, Mohammad Javad Zarif, säger att han inte känner till händelsen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.