Den colombianska kongressen ratificerar det omgjorda fredsavtalet med Farcgerillan.

Fredsavtalet syftar till att sätta punkt för den 52 år långa konflikten, som krävt över 200.000 liv och drivit miljoner på flykt. Det har arbetats fram sedan det första avtalet röstades ned i en folkomröstning i oktober, efter fyra års förhandlingar.

”Öppet sår”

Den här gången har president Juan Manuel Santos inte tagit risken att låta befolkningen rösta i frågan. Men Bernard Aronson, USA:s särskilda sändebud för den colombianska fredsprocessen, säger att det ändå har stor betydelse.

– Kriget har varit ett öppet sår för Colombia under fem decennier. Att förändra Farc från en våldsam revolutionär grupp till ett politiskt parti är stort för landets ekonomi och säkerhet. Det betyder att Colombia kan bli som en förebild för framgångshistorier i Latinamerika, säger han till The Washington Post.

Mötte motstånd

Avtalet blev godkänt i underhuset med röstsiffrorna 130–0 i kongressen som har 166 stolar. Tidigare presidenten Álvaro Uribes och hans parti lämnade lokalen innan omröstningen. Uribe och hans anhängare hävdar att avtalet ger för stora eftergifter till Farcmedlemmar. Det var också de som ledde motståndet mot avtalet inför folkomröstningen.

De lämnade också dagen innan omröstningen i senaten, där fredavtalet godkändes med röstsiffrorna 75–0.

Nu börjar en sex månader lång nedräkning för Farc att lägga ner sina vapen och bilda ett politiskt parti.