Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Jag tror att det saknas en vilja till att hjälpa barnen”, säger Bagir Kwiek till SVT Nyheter. Han menar att det finns lösningar, och att bland annat FN men också EU måste agera. Foto: SVT/TT

Kraftigt minskad läskunnighet bland barn efter pandemin

Uppdaterad
Publicerad

Knappt en tredjedel av världens 10-åringar i låg- och medelinkomstländer kan läsa och förstå en enkel text, enligt en rapport. Coronapandemin har dessutom kraftigt försämrat läskunnigheten.

– Det är otroligt sorgligt att höra, säger Bagir Kwiek, författare och Sveriges läsambassadör 2020-2021.

I helgen hålls ett toppmöte i FN, helt tillägnat utbildningskrisen.

Fler än två av tre 10-åringar i låg- och medelinkomstländer kan inte läsa och förstå en enkel text, enligt en rapport från bland andra Världsbanken, Unesco, FN:s barnfond Unicef och the Bill & Melinda Gates Foundation.

Det är ett ordentligt tapp på bara ett par år. Unicef beskriver det som en global utbildningskris, där miljontals elever har hamnat så långt efter i sin inlärning att de riskerar att aldrig komma ikapp.

– Skolor med för lite resurser, underbetalda och underkvalificerade lärare, överfulla klassrum och arkaiska läroplaner undergräver våra barns förmåga att nå sin fulla potential, säger Catherine Russell, Unicefs verkställande direktör, i ett pressmeddelande.

Flera, parallella orsaker

Innan pandemin uppskattade man att 57 procent av dessa barn inte kunde ta till sig en enkel text. Nu handlar det om 70 procent av alla 10-åringar i låg- och medelinkomstländer, enligt rapporten. De största försämringarna kan man se i Latinamerika och Karibien och södra Asien.

I subsahariska Afrika, Afrika söder om Saharaöknen, uppgår ”inlärningsfattigdomen”, som man kallar det, till hela 87 procent.

Orsakerna uppges bland annat vara skolnedstängningar men också andra faktorer som en förvärrad hungerkris och minskade investeringar i utbildning.

– Vi måste vända nuvarande trender eller hantera konsekvenserna av att ha misslyckats med att utbilda en hel generation, säger Russell.

”Påverkade min familj”

Bagir Kwiek är författare och samordnare för Romska biblioteket i Malmö. Mellan 2020 och 2021 var han även Sveriges läsambassadör. Han föddes i Kosovo och växte själv upp med en mamma som inte kunde läsa.

– Jag vet hur mycket det påverkade min familj. Jag hade turen att få bo i Sverige, som är ett land där alla barn hade tillgång till skola, så för mig förändrade det mitt liv, medan min mammas liv förändrades till det sämre, säger Kweik.

På fredagen startade FN:s toppmöte om utbildning i New York, som går under namnet Transforming Education Summit. Syftet är att mobilisera för handling och lösningar. Under måndagen medverkar FN-chefen António Guterres och andra ledare.

Mer om: Barns rätt till utbildning

Enligt artikel 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, ska alla barn ha rätt till utbildning.

Trots detta står många miljoner barn runt om i världen utanför skolan. De främsta orsakerna är fattigdom och diskriminering.

Sverige ratificerade barnkonventionen utan reservationer 1990. Sedan den 1 januari 2020 är den en del av svensk lag.

Källa: Unicef och Skolverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.