Under kalla krigets kapprustning spreds en rädsla för ett krig med massförstörelsevapen. De flesta av dagens kärnvapen är mindre och mer precisa, men de så kallade interkontinentala robotarna kan fortfarande användas ”i utpressningssituation”. Det säger Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan och han ser flera skillnader mellan Putins hotfulla signaler och kärnvapenhoten under kalla kriget.
– Putin använde kärnvapenhot två gånger på fyra dagar i början av den här konflikten, säger Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Dagens situation skiljer sig främst på tre punkter, menar Christiansson.
Hör honom i videon ovan.
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.