Foto: TT

Analys: Kriser hopar sig när EU firar 60

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Hur mår 60-åringen EU? Jubileumsfirandet i Rom var tänkt att optimistiskt peka ut enighet om framtiden, men det är lätt att visa på EU:s kriser och utmaningar: flyktingar, stängda gränser, arbetslöshet och splittring om framtiden.

Rolf Fredriksson, utrikesreporter

Rolf Fredriksson

Utrikesreporter

När Rom-fördragen undertecknades av sex länder 1957 var det början för det som i dag är Europeiska unionen, EU. Historiskt var den gemensamma marknaden och EU en del av en enorm ekonomisk tillväxt i Västeuropa, där krigshärjade länder blev välfärdsstater. Sverige har som EU-medlem sett hur EU hjälpt till att inlemma och omforma de forna kommunistdiktaturerna i Östeuropa.

Brexit kastar skugga

Den brittiska premiärministern Theresa May väljer att stanna hemma från Rom-mötet, och hon har artigt sett till att skjuta på den formella anmälan om det brittiska utträdet till onsdag den 29 mars, allt för att utträdesanmälan inte skulle komma precis före jubileumsfirandet i Rom. Ändå kastar brexit sin skugga över firandet. Ingen vet ännu hur utträdet kommer att fungera och hur relationerna mellan övriga EU och Storbritannien kommer att se ut i framtiden.

Avsikten har varit att övriga 27 regeringschefer nu i Rom skulle visa att övriga EU lever vidare och utvecklas utan britterna. Efter toppmötet i Bratislava i höstas skulle diskussionerna om EU:s fortsatta framtid krönas med en framtidsdeklaration i Rom. Men det visar sig att splittringen är stark.

Med Tyskland och Frankrike i spetsen har en grupp länder talat om ett ”EU med olika hastigheter”, länder som vill gå längre i samarbete om flyktingpolitik, försvar och ekonomi ska kunna göra det. De så kallade Visegrad-länderna med Ungern och Polen i spetsen säger att det skulle lämna östeuropeiska länder på efterkälken. De talar i stället om att EU borde koncentrera sig på ”kärnfrågorna” om en inre marknad med öppna gränser och fri rörlighet för arbetskraften.

Samtidigt finns en stark opinion i Grekland, Italien och Spanien mot den tyska/nordeuropeiska tolkningen av budgetdisciplin. Sydeuropéerna vill ha ett EU och ett euro-samarbete, som tillåter mer av statliga underskott för att investera och minska den ihållande arbetslösheten.

Sverige vid sidan

Den svenska regeringen har hittills stått försiktigt vid sidan och tonat ned den här debatten. Men vi måste räkna med att Tyskland och Frankrike vill driva fram ökad ekonomisk samordning mellan euroländerna, och Tyskland-Frankrike driver på för mer militärt samarbete inom EU:s ram. Det talas också allt mer om ”ett socialt Europa” med mer gemensam politik.  Frågan kommer allt oftare att bli om Sverige vill vara med, eller stå vid sidan?

Samtidigt med diskussionerna om vilka frågor som ska ingå EU-samarbetet väntar en svår strid om EU:s kommande långtidsbudget från 2020. När den brittiska medlemsavgiften upphör försvinner mer än tio procent av EU:s pengar. Vilka EU-utgifter ska skäras ned? Ska länder som vägrar att följa beslut om till exempel fördelning av flyktingar få lägre EU-bidrag?

Konflikter öst – väst

Konflikter mellan östra och västra Europa har på flera sätt skärpts. Ungern och Polen vill inte ta emot kvoter med asylsökande. Polen vill kunna fortsätta använda kolgruvor, även om det strider mot EU:s klimatmål. Polens regering motsätter sig den demokratigranskning som pågår mot polska beslut om att ändra författningsdomstolen. Polska regeringen kördes över när Donald Tusk omvaldes som rådsordförande.

Flera östländer ogillar också planer på ett mer ”socialt Europa”, där minimilöner och fackliga löneavtal ska gälla, eftersom det kan försvåra för östmedborgare att ta låglönejobb i väst.

Efter det högtidliga firandet i Rom kommer alla utmaningar inom EU att pocka på regeringschefernas uppmärksamhet. Som sagt, redan på onsdag kommer britternas formella anmälan om utträde.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.